I går somnade Alice redan under Idol. Helt utslagen av dagens alla aktiviteter, det fanns inte en tillstymmelse till övertrötthet. Hon somnade som vanligt på mitt bröst men vaknade inte när jag la ner henne bredvid mig, vilket hon i princip gjort varje gång sen två veckor tillbaka. Hon har verkligen blivit en liten närhetsjunkie.
Nu vet jag inte om det finns något som ”fel sovrutin”. Det kanske inte är Alice rutin som var fel, hon sover ju när hon behöver sova utan mer min och Angelicas. Vi höll oss nämligen vakna till att se parceremonin i Paradise Hotel. Sen började vi göra oss ordning för natten. Alice väcktes, åt lite halvengagerat av trötthet och somnade om.
Sen vaknade hon 04:00 och hade sovit klart. Angelica var trött, jag var tröttare (tyckte jag) och tog min kudde och la mig i sängen i Alice rum. När jag sen vaknade för att gå upp till jobbet var Alice och Angelica fortfarande vakna och Alice sprallade runt i sitt babynest. Efter jag duschat, bytte jag pyjamas på Alice, bäddade ner henne, la mitt huvud på hennes babynest och min hand på hennes mage. Två minuter senare ligger den lilla apan och sussar. Det är en sån skön upplyftande känsla att ha det lugnande och trygga inflytandet.
/ Stefan