Vi närmar oss ju BF med stormsteg känns det som, i alla fall för mig, jag är inte helt säker på att Angelica håller med mig. Jag tänkte nu på morgonen under bussresan in till stan på vad jag kommer sakna mest med att Angelica är gravid.
- Angelicas söta stånkande när hon ska vända på sig i sängen eller resa sig från soffan.
- Att varje kväll, innan vi somnar, ligga med handen på Angelicas mage och känna Alice buffa runt där inne.
- Insmörjningsstunderna på morgonen.
- Att försöka filma rörelserna utanpå magen, men är dock glad att slippa frustrationen att Alice verkar vara lite kameraskygg. Hon slutar nämligen, nästan, alltid röra sig så fort vi hinner fram med mobilen.
- Att buffa på Alice och att hon buffar tillbaka. I går spenderade vi tio minuter att buffa på varandra hon och jag.
Jag vet ju att allt detta kommer att ersättas av minst lika många andra gulliga och fantastiska saker, men det är ju alltid lite melankoliskt med avslut. Ni vet skolavslutningar, sista dagen på sommarlovet osv. Men alla slut är ju början på något nytt och fantastiskt.
/ Stefan