Jag har haft lite ont i svanskotan de senaste två veckorna och jag tror att det beror på foglossning, som ju är vanligt när man är gravid. Men nu när jag var ute på promenad med mamma och tvilling fick jag en sån ilande/strålande/huggande smärta fram i blygdbenet. Jag vrålade ”AAAAAAJ min fitta!”. Haha, mamma sa ”Snälla Angelica, säg inte just det ordet. Använda ett annat ord.”
Men alltså den smärtan jag kände, aj, aj, aj säger jag bara. Det var som sagt huggande och ilande på samma gång. Och det kom liksom som en blixt från en klar himmel! Tur att jag ska träffa en sjukgymnast på onsdag, såhär kan jag ju inte ha det… Eller jag har förstått att det är vanligt och att det inte riktigt går att förebygga eller behandla helt. Men det där var verkligen inte skönt!
Har du eller har du haft foglossning? Vad gjorde du? Det slutade göra ont när jag saktade ner och gick riktigt långsamt… Men jag känner mig liksom fången i min kropp när jag måste gå med myrsteg… Jag har ju ungefär 19 veckor kvar av den här graviditeten, det känns som att det räcker med smärtan min dumma höft. Jag behöver inte mer krämpor just nu.
/Angelica
Jag är själv gravid i v.16, och har läst på en del om foglossning. Det man kan göra för att motverka foglossning är att aldrig hänga på ena häften, inte stå bredbent, inte ta långa steg eller sitta med benen i kors/skräddare. Själv brukade jag göra alla dessa grejer, så det krävs verkligen eftertanke för ändra på gamla inrutade vanor!
Använde bälte men det hjälpte sådär, gav mig sammandragningar istället så det var att gå med myrsteg mest hela tiden! Haha.. Min lyckades dock aldrig bli alltför hemsk. Däremot fick jag ett tips från min sjukgymnast om hur man kan motverka att fogen framme vid blygdbenet ligger i ofas mot varandra (jämför med att dina knogar inte ligger i varandra om du vänder dem emot).
Du lägger dig på rygg med böjda ben och ber din man från sidan ta sina armar runt dina knän och hålla emot allt vad han kan medan du försöker pressa utåt. Ligger de i ”ofas” eller vad man nu kallar det (!) knakar det riktigt gott! Vi gjorde det flera ggr under graviditeten och spänningen/pirrandet där framme vid blygdbenet släppte – jätteskönt! De hamnar i fas av detta. Övn nr 2 som ger nästan samma effekt (fast i motsatt riktning) är om du ligger i samma position och fäller ut benen lite åt sidorna istället, din man lägger sin ena armbåge mot ditt ena knäs insida och handen mot ditt andra knäs insida så att han har armen tvärs över mellan dina ben och så pressar du inåt allt vad du kan. Motverkar åt andra hållet och ger samma effekt! Jag älskade dessa två övningar, de lättade verkligen på trycket/stickningarna därnere! Om min förklaring var alltför dålig hoppas jag din sjukgymnast kan förklara bättre!
Och ilningarna blir det värre och mer av längre fram när huvudet sjunker ner rätt gottigt mot benet! Så det gäller att vara lite snällare mot kroppen och ta lite kortare steg så blir det inte riktigt lika illa när det ligger och trycker där. Och mycket kan som sagt hända tills dess att bebis ska ut, den största fysiologiska förändringen sker ju under andra halvan av graviditeten. Hoppas det löser sig i vilket fall! 🙂 /J
Jag hade foglossning. De kom dock mer på slutet för mig men blev sjukskriven. Det var inte så farligt, men såpass att jag inte kunde stå och jobba. MEN!! Efter förlossningen förvärrades den och jag blev inlagd på eftervården i 10 dygn. Så jag säger bara var försiktig och vila mycket. Det fick jag som råd av min sjukgymnast och läkare efter, för de är de enda som hjälper!
Jag sätter mig på Yogabollen jag köpt hem, och gungar lite. Det är jätteskönt.
Hade egentligen inte så mycket sånt tidigare el nu (är i samma vecka som du) men var ganska ”lossad” fram till 2-3 månader efter förlossning och kunde tex börja springa först efter 4. Tror det är bra med sjukgymnast. Undvik Alvedon!
Usch, foglossning är inte kul!:( jag började få det några veckor innan halvtid av min graviditet. Det blev värre med tiden och om jag hade varit igång kunde jag få så ont att jag knappt kunde gå, fick ibland krypa fram… Jag kämpade dock på och försökte undvika att göra sådant som gjorde det värre, tex promenera längre sträckor. Köpte även ett bälte som jag brukade ha de dagar jag visste att jag skulle stå och gå mkt. Det tog inte bort smärtan men kanske lindrade det lite i af. Har hört att det ska finnas akupunktur som kan lindra, inget jag provade men kanske du kan kolla upp. Jag hade ont rätt länge även efter att barnet var fött.. Kunde känna av det flera månader senare men inte lika starkt såklart. Har du tur är problemet tillfälligt, en del har foglossning en kortare tid under grav.