Angelica Lagergren

Sex under graviditeten?

fb3d6ef6a2733fe42d8e3c7ad5be1cf8

Vi kom precis ut ur duschen efter en dag där det inte varit en lugn stund förrän nu. Det är så mysigt att duscha tillsammans. Bara så att ni vet så kommer detta inlägg att bli ganska personligt, så med det sagt så läser ni vidare på eget bevåg.

Närhet är tillsammans med ärlighet, kärlek och trohet det viktigaste i ett förhållande. Sedan Angelica blev gravid, så har vårt sexliv blivit mindre aktivt än tidigare (sorry föräldrar, svärföräldrar och syskon). Jag kan inte sätta fingret på varför men efter allt hetsigt produktionssex så avtog väl lusten en del. Det är ju inte direkt upphetsande att ligga efter ägglossningsstickor, även om det är en väldigt smart lösning om man inte vill ligga i onödan. För det vill man ju inte…

Men sex är ju inte enda sättet att komma nära varandra. Varje kväll innan vi ska sova, och innan vi går upp på morgonen, ligger vi kvar en stund i sängen med min hand på Angelicas mage för att se om Lilla Frö vill ge sig till känna för mig. Och vi pussar alltid varandra godnatt innan vi somnar. När Angelica var som tröttast, i vecka sju till fjorton, så sov hon i soffan hela kvällarna med huvudet på min bröstkorg. Vi försöker ta vara på varje lugn stund att verkligen stanna upp och njuta av varandras närvaro, vilket är lättare under helgerna än i veckorna med jobb och allt annat som måste göras för att få vardagen att rulla på.

Hur förändrades era liv när ni blev gravida? Eller gjorde det inte det alls? Har ni några tips på hur man hittar tillbaka till så som det var innan graviditeten?

/ Stefan

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. hanna

    känns lite väl osympatiskt av en vuxen man att känna sig åsidosatt när en baby nyligen anlänt till familjen. tror och hoppas att min man skulle ha förståelse nog ifall han inte fick ligga på hela första året med ny baby… såklart jag inte vill att det ska bli så, men bara tanken att han skulle gnälla om något sånt. dios.

  2. Lina

    Under min graviditet sjönk lusten till botten och tyvärr (mest för min mans skull) så har den inte kommit tillbaka ännu trots att lillskruttan snart är ett år.
    Efter en förlossning så brukar ju rekommendationen vara att vänta några veckor så kroppen får läka, de flesta vill vänta till efterkontrollen 8 veckor senare. Men även om doktorn ger klartecken så har prioriteringarna för mamman förändrats. Med det menar jag att bebisen vill ofta amma väldigt ofta och bli hållen så mycket som möjligt de första månaderna och pappa blir lite utanför och inte din frus prio ett, men det betyder inte att hon inte älskar dig. För oss blev det till sist ett problem då mr M kände sig åsidosatt och behövde den fysiska kontakten som jag fick av min bebis. Och jag vet att vi inte är ensamma, det kallas ju trots allt för skilsmässo-året första året med en liten. Skriver inte detta för att skrämmas. Vi löste det genom att prata om det och kompromissa, men jag tror att det är bra att vara beredd på att det kanske inte kommer att bli som prebebis igen. Utan annorlunda. Men ändå väldigt bra! (man får njuta mer när det väl sker, hehe)

  3. hanna

    ja tycker att ni inte behöver några tips hur man hittar tillbaka till varann under graviditeten, det ni har/gör nu låter ju helt underbart redan..! det kan ju få vara så där nu under denna stora tid, sen när babyn börjar bli ett halvår och om ni då ännu vill ha mer än så, då kan ni ju försöka fråga efter råd. alltså, jag menar, njut sådär istället och oroa inte er för sexet, det kommer! stort tack för inlägget, det var fint att läsa för sådär tror jag att vi kommer att ha det också när man väl är gravid och känslig och allt e läskigt.

  4. Alexandra

    Sexet har helt klart minskat på grund av trötthet, illamående och sjukdomar. Men lusten finns där mer eller mindre hela tiden, och ibland är det inte just sex man vill ha utan närhet. Sedan när bebisarna kommer så får man ta hjälp av vänner och familjen som kan vara barnvakt en liten stund så man kan göra vissa saker på tu man hand. Gå på bio, äta middag osv. Sexet kommer nog tillbaka utan problem tror jag om man tar det lugnt och inte tvingar fram det. 🙂

  5. Johanna

    Jag blev sjukskriven i vecka 19-20 och då fick jag inte anstränga mig – eller snarare min livmoder. Hejdå sex, liksom. Eller ja, åtminstone sex som kan leda till orgasm för mig och då försvinner ju poängen. Så har det varit de senaste tio veckorna, först imorgon är jag inte sjukskriven längre. Nu verkar min kropp lite mer back on track, men jag vet inte hur den kommer reagera på att jobba heltid osv. Ingen av oss vill riskera att jag blir dålig igen så sex är långt ner på prioriteringslistan. Alltihop har dessutom gjort att min sexlust är mer eller mindre borta eftersom en orgasm blev ihopkopplad med någon slags farlighetskänsla. Knepigt. Men jag tror och hoppas att det är en övergående fas. Och närhet kan man ju få ändå, som tur är.

    Kan inte tipsa om hur man hittar tillbaka (än), men fråga mig om några månader så har jag förhoppningsvis ett bra svar! 🙂

  6. Bella

    För mig var det ett konstant kräkande mellan v 8-21
    och då var det bara av den anledningen inte så lätt att få till det.

    Sen när det avtog kom min lust tillbaka med besked (både vanligt att kvinnans lust ökar som att den minskar). Däremot har inte min mans lust återkommit sen profiktionssexet riktigt. Plus att han har jättesvårt att tänka bort bebisen i magen. Och när bebisen kommer upp i tankarna försvinner helt lusten för honom. Han ser mig som helig som gravid säger han och sex verkar hamna långt ner på agendan. Lätt att känna sig oattraktiv som kvinna då speciellt när man är extra
    Känslig och kroppen förändras. Men fortsätt med er närhet då den i detta skede är allra viktigast. Så kanske det lättar om ett tag med resten också 😉

    Lycka till med allt till er båda. //Bella

  7. erica

    Känner igen mig så väl i det du skriver. sedan jag blev gravid i november har min lust varit totalt bortblåst. anledningen har varit ett hemskt illamående i några veckor och bara den skumma känslan av att det faktiskt börjar växa ett barn inuti mig……

    sex har för mig inte funnits på kartan än men jag har så dåligt samvete. jag vet att jag inte är ensam om detta och jag vill också ha tips på hur man kan gå tillbaka till det som var.

    Det känns ”fel” på nåt sätt? jag antar att jag borde försöka tänka bort det där och bara slappna av…för sex ska ju vara underbart och inte något påtvingat.

    lycka till!