Upprymdheten som både jag och Angelica kände när vi hade plussat (hon kissat och jag kollat tillsammans med henne, alltså vi) varade ganska lång tid, man liksom flöt på moln. Vi diskuterade när och för vilka vi skulle berätta för. Berättade för fler än vi först tänkt, men än så länge har ju allt gått bra så nu spelar det ju ingen roll. Men det är ungefär så mycket som man som nybliven blivande pappa faktiskt kan göra och har att göra. Eller vad jag har haft gör fram tills nu och jag antar ett tag till. Att göra frukost åt Angelica, laga mat med mera är ju sådant som jag gjort sedan vi blev tillsammans för snart 3½år sedan.
Det blir ju på så vis ganska lätt att det blir Angelicas graviditet. Det är ju hon som bär på vårt barn och som nybliven blivande pappa hamnar man lite åt sidan. Min mamma och pappa var bortresta över jul, så på julafton Skypeade vi med dem och fick frågan; ”Hur mår ni? Alltså inte du Stefan, för vi antar att du mår bra”. Jag vet ju att de inte menade något illa men det satte liksom huvudet på spiken.
Det blir lätt ensamt som nybliven blivande pappa. Fokus hamnar ju väldigt naturligt på Angelica. Hemma på kvällarna efter jobbet så har Angelica i stort sett sovit, på morgonen har hon mått illa. Det blir liksom både fysiskt och psykiskt ensamt. Första veckan var det rätt skönt för jag hade precis upptäckt tv-serien ”Suits” och hade trettio timmar tv-serie framför mig. Jag är ju rätt praktiskt lagd och vill liksom ”lösa” hennes trötthet och illamående, men det går ju inte riktigt. Jag har ju redan gjort mitt för att bidra till det.
Men jag bidar min tid. Läser pappaböcker, lyssnar på Pappapodden, googlar och läser recensioner på barnvagnar och babyskydd, inreder barnrummet i mitt Excel-ark samt eBay:ar vita bodys från Ralph Lauren. För när det är dags; då ska jag bli den bästa pappan med den mest välklädde lilla Munchkin som världen har skådat.
/ Stefan
Stefan, den för dräkten kommer vara en mardröm att ta på, ta av och framför allt: byta blöja i (haha, tänkte aldrig på sådant innan men nu är det typ allt jag tänker på när det kommer till bebiskläder 🙂 Fredrik kanske förstår dina känslor ang att bli pappa men å andra sidan har fokus alltid legat på mig ändå, gravid eller inte 😉
Jag tror att pappans allra bästa tid blir när barnet börjar känna igen honom och visar att han/hon gillar honom. Ibörjan är det ju så mycket matning och det blir ju ofta att mamma får ta den biten vilket gör att bebisen gillar henne extra mycket pga hennes bröst 🙂 men det kommer bli megamysigt för dig också (om Angelica låter dig kolla bebisen vill säga 😉