Han tassar upp nästan en timme före mig. Han låter mig somna om efter att hans väckarklocka ringt. Han pussar mig på pannan och säger ”Älskling, dags att gå upp…”. Han låter mig somna om. En gång. Två gånger. När jag drar täcket över huvudet och min kalla näsa en tredje gång låter han mer bestämt på rösten. ”Gå upp nu.”
Han brer min smörgås med smör och lägger på två skivor ost. Två tunna skivor med ost. För att han vet att jag inte gillar när skivorna är tjocka. Han tänder ljus i hela vardagsrummet och ibland doftar det av nybryggt kaffe när jag går nerför vår trapp. Han gör mitt liv så otroligt mycket mycket ljusare, bättre och jag är evigt tacksam över att han är just min. Att jag är hans fru. Vi kompletterar varandra och det finns få som jag har så roligt tillsammans med. Du är mitt allt.
/Angelica
Åååh, vad fint skrivet!
Så himla fin text, blev varm och rörd av att läsa <3
Ha en fin helg!