hejhejvardag

Veckans ”nu igen?!”: halsfluss. Veckans bryt: när jag störtbölar efter familjeträff på VC (vi gick allihop för att se om fler samlade på streptokocker, nu 3 av 4 på penicillin) för att jag är trött, febrig och har ont i halsen. Såg ni nån med dubbelvagn, hulkandes i duggregnet på Renstiernas gata så vare jag!…

Jag: – Nä Märta, nu slänger vi de här blommorna va?  Märta: – Neeeeeeej! Dom äj ju så fiiiina!   

Loppi-bloggaren Nina gjorde en härlig ärlig lista och punkt nummer 7 fick mig att minnas några tillfällen när jag var så fruktansvärt trött, en period när Maja inte sov alls på nätterna och allt var som en dimma… Jag hade handlat mat och hunnit gå vidare till butiken bredvid och såg på håll mina varor…

 Om man fokuserar på denna vackra orkidé, som jag absolut inte kan förstå hur den kan överleva och blomma om och om igen i vårt grönfingerlösa hem, så ser man inte de väldans smutsiga rutorna i bakgrunden. Fokus!!! Tips! Detta tänk tycker jag funkar i all typ av städning. 

Maja, du har inte läst instruktionerna ordentligt och oavsett om du, som du hävdar, både plutar och vilar ansiktet mot handen så är din kameravinkel inte enligt målen för betyget E i selfiekursen. Omprov innan sommaren. 

Moment of truth. Jag tömde min väska. Den innehöll: Dinosaurie Kotte Tamponger Trosskydd (som jag försökte betala en smörgås med häromdagen) Lönebesked från i julas Skiss till illustration Pås-klämmor Kvitton i enorma mängder Kom ihåg-lappar med saker jag glömt Servetter Barnteckningar Biobiljett Broschyr fr Jehovas Vittnen Hårspännen Frimärke Alvedon Cykellampa Halsband som barnen gjort Läppstift…

Googlar runt på hårtrender eftersom jag periodvis livkrisar i hårsammanhang och vill göra nåt banans på nästa besök till frisören. Men det kanske är dumt nu när man verkar bli mer inne än någonsin?? Hittade nämligen det här:   Någor jag måste haft på känn redan förra året. Jag måååste börja blogga mer om mode…

Jag fick frågan om att vara med i en liten intervju i en tidning. Superkul, ja gärna! Senare ville de gärna att jag skulle skicka ett foto. ”Gärna ett med dig och barnen”. Det lät ju enkelt. Men det var det inte ska jag säga! En massa sms, rotande i iPhoto och misslyckade Photoshop-montage senare…