En varm sommardag. Tidig morgon men ändå mer än ljummet utomhus. Solen skiner in mellan gardinerna och letar sig över frukostbordet.
Märta sitter på en vuxenstol och ser extra liten ut på andra sidan bordet.
– Mamma, säger hon glatt, ja älkaj dej!
Tiden står still. Allt blir tyst. Det bubblar nere i tårna, lyckobubblor, och de rusar sedan upp genom hela kroppen. Så bubblar de ut lite i ögonen. Blinkande och med lite tjock lycklig röst svarar jag:
– Åh lilla vän, jag älskar DIG!
Märta tittar runt på bordet, jag blinkar bort en tår.
– Mamma! Möjgås.
– Självklart!
– Ja älkaj möjgås.
– Va? Jaha jo javisst.
– Möj också!
– Ja du ska få smör.
– Ja älkaj möj.
– Mmm mycket kärlek idag… mumlar mamman.
– Ost osså mamma!
– Men du tycker ju inte så mycket om ost, Märta?
– Ja älkaj ost.
Ja man får väl vara nöjd att vara med i topp 4 i alla fall.
Hahaha!!! Jag skrattar så mycket åt alla inlägg och fina illustrationer! Grymt bra blogg!
Åh TACK! Vad glad jag blir!
Finaste lilla Ärtan! Vi älskar dig, din mamma, din syster, din pappa … och mammas fantastiska illustrationer förstås!