Med tanke på hur mitt humör kändes i går eftermiddag så måste jag säga att det blev en helomvändning. Jag bestämde mig för att inte tänka på blogg, jobb eller illustrationer och att vi skulle se en film. En filmkväll! Jag äääälskar filmkväll!! Och JAG valde film. Den visade sig vara 160 minuter lång och vi sa att vi får nog dela upp den på två eller till och med tre kvällar. Men hör upp go vänner! Vi såg hela, för den var så bra! Boyhood, se den om ni inte sett den.
Slutsats: jag väljer film i fortsättningen. For ever. Vi har ju kollat romantiska komedier i 5 års tid nu när Mattias varit filmansvarig och det finns liksom inte SÅ många bra i den kategorin så det känns som ett bra maktskifte. Dealen var att Mattias får bestämma ALLT annat. Kändes som en bra deal!
För att fortsätta detta kvittrande lyckotema bestämde vi oss i dag för att baka, Ärtan och jag. Kanelbullar. Spana in bilden, hur proffsiga ÄR vi inte?! Jag siktar ju helt på ”mom of the year”-titeln och berättar därför hur vi gjorde degen tillsammans, skrattande och sjungande, smetade ut fyllningen vars mängd vi tredubblat så klart. Medan bullarna jäste jagade vi varandra genom lägenheten en massa och lekte bulleribulleribock. Eller ”bulle-bullej bock, huj många bulle e bock” som den också kallas. Vi berättade hur mycket vi älskade varandra och när Maja vaknade brottades vi alla tre.
Jag vill alltså vara extra tydlig med att jag inte fick psykbryt i affären när vi handlade. Och att barnen inte alls slet i marängpåsar och jag till slut halvvrålade NEJ DET BLIR INGA MARÄNGER!!! För att fem minuter senare köra samma scenarie men med kex-tema istället för maräng. Vi körde absolut inte heller tre svettiga varv i butiken eftersom vi glömt hälften av grejorna. Och det fanns ingen dam som gav mig onda ögat när hon kom gående med Märta och sa ”DÄR är din mamma” (jag var faktiskt på väg mot det håll Märta sprang, så lite koll hade jag, om du damen med onda ögat, som alltså inte finns, läser detta!). Framför allt var det inte så att jag för en stund blev äkta irriterad när Märta tryckt in hold-knappen på termometern så smör-mjölkblandningen blev alldeles för varm och vi fick röra om i öppet fönster i en evighet för att få ner graderna. Det skulle ju varit en helt galen reaktion. Till sist vill jag säga att jag inte åt för många bullar och fick alltså inte ont i magen. Jag är liksom 34, inte 4 år.
Ha en fin kväll hörrni!
