Nä nu räcker det! Nu har jag läst så många kommentarer i stil med ”vad hände med tacksamheten”, och ”så mycket gnäll” på så många olika ställen på senaste tiden. Senast nyss på Hormorner och hemorrojders blogg, detta inlägg med tio fantastiskt roliga budord som inte gick hem hos alla.
Det verkar vara många som känner att de måste stå upp för och ropa ut att de faktiskt tycker det är härligt att vara föräldrar, och att de står på barnens sida, trots att deras mörka motståndare slåss så hårt för att berätta för alla hur hemskt det är att vara förälder.
HERREGUD!! Vad hände med humorn?? Får man som förälder inte skoja om saker? Om jag inte får skämta om sånt som är jobbigt/roligt/kaotisk/förfärligt så dööör jag!
Jag är så fruktansvärt tacksam för att jag har mina barn. Det är utan minsta lilla konkurrens det allra största som hänt och jag skulle inte byta mitt liv mot något annat, någonsin. Men betyder det att jag måste tycka att livet känns som en SPA-weekend? Betyder det att jag måste gå runt och le och baka bullar och skriva saker som att ”det är inte mitt barn som är jobbigt när hon skriker och vägrar ta på sig kläder när vi ska gå från dagis, det är samhället som skapat dessa situationer och det är alltså DET som är jobbigt”. Jag är en tänkande människa, jag är en bra mamma, jag är en kärleksfull och engagerad mamma, och jag tycker ofta att livet som småbarnsförälder är underbart. OCH SVINJOBBIGT! Man KAN faktiskt vara både supernöjd och megatrött och arg och ledsen och utmattad och lycklig.
Man måste inte tycka att lite rå humor är roligt. Men man behöver inte heller bete sig som att man tror att det är största jävla allvar i vartenda uppenbart skämtsamma inlägg. Släpp en brakfis och slappna av för fan!!! Vi är alla olika människor, olika föräldrar med olika barn och olika typer av humor.
När DU, vem du nu är, skriver att man istället för att skoja om någon kaotiskt ska vara tacksam så förutsätter du att jag, eller någon annan som skämtar om vardagslivet med barn, inte är det. Tacksam alltså. Och det är en jävla taskig slutsats ska du veta.
Punkt.
Morr morr morr!!
Direct website slots, easy to break, hard to break, not through an agent, no minimum, 100% authentic slot website, supports True Wallet system, PG SLOT slot website, direct website, wallet API, 100% authentic, newest slots 2024. ⭐️⭐️⭐️✨✨✨
สล็อต เว็บตรง
SUPERSLOT website that receives genuine rights to superslot sent directly from abroad When technology and the internet play a greater role in our daily lives. Playing online slots games is also convenient. And it’s interesting to many people today. For those who want convenience in playing online slots, there are now many websites that include Super Slot games, which allows players to choose to play games according to their preferences without limit.
alltså jag ääääälskar din blogg! Jag skulle verkligen behöva sova för att orka upp med mina 3 underbara monster imorgon men har fastnat här! tycker verkligen att man ska kunna skämta lite, hur skulle man annars orka med livet? Jag älskar mina 3 juveler till månen men undrar ibland hur en annons låter bäst nu får väl jag på truten för att jag har skrivit så men det betyder ju inte att jag skulle göra verklighet av det! Tror att många behöver slappna av lite mer och inte ta allt så allvarligt och tack för en helt fantastisk blogg!
Ååå tack!!! Vad glad jag blir! ❤️❤️
Humor är ett underbart sätt att tackla det jobbiga tycker jag! Sedan kanske inte alla uppskattar min humor men jag tvingar ju ingen utan det är helt fritt att surfa vidare.
Ta hand om dig o de tre juvelerna! Lite annonsformuleringar då och då kan inte vara skadligt, bara nödvändigt tycker jag! Så det så
Aaaaaamen!!
Jag har inte läst blogginlägget som du länkar till, men ibland när jag ser listor som denna http://blogg.loppi.se/jennybenny/2015/03/07/du-vet-att-du-ar-en-foralder-nar/ så vill jag göra en egen lista, typ:
Du vet att du är mamma när
1, Du inte kan höra vissa låtar för att de spelades på ditt barns begravning
2, Du inte har en aning om vad ett paket blöjor kostar men vet vad en gravsten kostar
3, Du aldrig har fått peta någon annans näsa, men vet precis hur det känns att bada ett dött barn
4, Du skulle göra vad som helst för att få åka massor av extra varv i kvarteret för att få ditt barn att somna
osv osv.
Jag gör ingen sån lista för jag vill inte göra dålig stämning och jag försöker undvika att läsa sånna du vet listor för jag blir ledsen. Självklart fattar jag att det är skoj, självklart fattar jag de som skriver dessa listor älskar sina barn mer än allt som finns och någonsin kommer att finnas, men ändå blir jag ibland så trött/ledsen av listorna. Kanske är det föräldrar med sorg, som skulle vilja uppleva det som skrivs i listan du länkar till som kommenterar. Och kanske är det onödigt av dom, men ibland orkar man inte förstå, ibland är man bara ledsen.
Sen har ju jag turen att faktiskt ha ett levande barn, vilket gör att jag ju vet vad ett paket blöjor kostar osv, men så är det ju inte för alla. Och självklart vet jag att de allra flesta aldrig behöver uppleva det som jag och många andra upplever (som tur är!), och självklart menar jag inte att man aldrig ska kunna skriva saker som ev skulle kunna såra nån som har andra upplevelser än vad en själv har (och jag vet ju också självklart att ingen nånsin menar att såra), jag menar bara att det finns flera sidor på saker, och att det kanske finns anledningar till att en del reagerar som de gör.
Underbart att någon vågar säga ifrån! Allt är inte en dans på rosor och visst kan man längta sig bort från allt kaos i vardagen men helt normalt anser jag. Man är inte mer än människa och man varken klarar eller orkar allt. Våga skämta om kaoset och prata om det!
Och till er som bara måste kläcka ur er om uppfostran när barn ligger som en död fisk på Ica: NI KÄNNER INTE ANDRAS BARN SÅ HÅLL TYST. Punkt!
Bra där! Livet är inte bara underbart… De som är så där äckligt nöjda tror jag inte en sekund på!
Asså man måste få skämta om jobbiga saker! Det är ju bara ett sätt att hantera det som är jobbigt. Själv jobbar jag inom vården jag o mina kollegor skämtar massor, väldigt rått emellanåt men hur tusan skulle vi annars klara av situationerna? Att få skratta åt eländet ibland hjälper faktiskt. Annars Skulle man nog gå hem o gråta varje dag.
Spot on! Du är grym.
Instämmer i hyllningarna! Har också reagerat på fenomenet… Vad fan liksom! Och de ”negativa” inläggen har hjälpt mig asmycket att få perspektiv på min tillvaro som mamma. Du, Hormoner & hemorojder och flera andra ska ha ett stort, varmt tack för det. ”Släpp en brakfis och slappna av!”
Louise, du är bäst!
Kolla in detta ☺
http://www.buzzfeed.com/morganshanahan/this-new-mom-chronicled-her-babys-first-year-in-brutally-hon?bffb&utm_term=4ldqphs#4ldqphs
Underbara du! Håller verkligen med dig! Klart vi måste få skämta. De som inte ser skämten i det hela ja vad säger vi om dem. Typ inget. Vi lägger inte nån energi på dom tycker jag. Jag säger som du ”släpp en brakfis och slappna av för fan”
Önskar dig och alla andra mammor och pappor en bra dag.
Kramar Jossan.
Jag tror att det är avsaknaden av medkänsla som det handlar om i grunden och därav kommer även humorlösheten och en del andra mindre sunda beteenden.. Och hela samhället är så skitnödigt! Såå mycket tyckanden om ditt och datt, men ingen som på riktigt bryr sig, lyssnar och vill förstå! Om jag t.ex är mer än urtrött efter en hel massa vabbande, har sömnbrist av vakna nätter med tillhörande huvudvärk osv, så tänker jag fan inte låtsas som att allt är okej, för det är det ju inte! Men får man support och stöttning, som vore rimligt? Nix, no, nada.. Det som väntar är endast kommentarer som ”jamen så är det att ha barn”, ”du får väl sova när du är pensionär” osv.. Tycker ofta att det är folk utan barn som fäller kommentarerna, som aldrig själva haft en förkylning och dessutom helt utan skämtsamhet eller värme i tonen.. Medkänsla noll! Och snacka om att ta på sig rollen att tillrättavisa och läxa upp en, typ, men inte reflektera över innehållet, vad personen faktiskt ger uttryck för! Stunden senare är det däremot nån vid fikabordet som får såå mycket beröm för sin avklarade löprunda! Om även jag fått min beskärda del av uppmuntran i min ”efter-vabb-koma”, ett ”bra kämpat”, bara en gnutta förståelse och värme, så hade någon slags balans uppnåtts… Men nu får jag bara känslan att jag måste ställa mig och skrika som min 5-åring ”Va faan, är inte Jag duktig då, som vabbat halva vintern och fortfarande är i livet!?” (om än tilltufsad med mörka ringar under ögonen..). Nä, de som ger uttryck för att vara lyckade, duktiga, att passa in enligt nån perfektionsmall (vem fan har bestämt den?!), DE ska tydligen få hela dosen av uppmuntran! Och när man ändå gör sitt bästa för att skämta lite om sin situation, för självdistans har jag, så är det ju ingen som fattar det istället..?! Nä, alltför många är alltför enkelriktade i sina hjärnor, klarar inga ”avvikelser”, även om det råkar vara helt naturliga inslag i ett verkligt liv.. Ängsligt och skitnödigt så det förslår. Det är skrämmande och samtidigt något vi borde skratta mer åt, för att överleva med hedern i behåll, typ..
Vill slutligen kommentera ett tidigare inlägg: jag var i bebisbubbla det första halvåret, var i ett lyckorus, men det betyder inte att jag inte har förståelse för att andra kanske inte är det! Jag behöver förståelse även för min bebisbubbla, för så var min upplevelse och jag är ingen prettoperson. Allt handlar om förmågan att kunna förstå andra situationer än sin egen. Vi är alla olika, men har ofta mer gemensamt än vi tror… Tack gör ordet.
Det bästa jag läst på länge!!!
Så jäkla bra skrivet!
skönt med ett vettigt perspektiv plus guldkant på de. Ett leende. Tror minst lika många har kännt sig otillräckliga och dåliga för att de känner som de känner. HEJA DEJ!
Älskar mina barn men ibland avskyr jag att vara mamma, så enkelt är det och får man då inte ens använda galghumor som ventil då vette 17!
Säger bara galghumor är the shit. Det hjälper en att hantera livet.
Så himla bra inlägg! Självklart kan man vara både lycklig, tacksam, trött och slut samtidigt. Humor är bra och att få skratta åt elände gör att vi orkar bättre. Din humor är underbar och din blogg får mig att minnas hur det var när barnen var små.
Bravo, bravo, bravo!!! Kunde inte sagt det battre sjalv. Och vi andra (ahem, kloka och nyanserade mammor med humor) finns har ute pa natet och haller med dig, skrattar igenkännande och far stöd av dig genom din konst och dina finurliga, smarta och roliga texter. De andra kan ta sig i brasan efter den dar brakfisen. Kram från styvmamman pa heltid som just vaknade med viruset från helvetet samtidigt som det ar tio dagars lov till och bagge barnen fortfarande ar hemma och har traaakigt…. <3 <3 <3
Släpper en brakfis och håller med! Eller ja, jag är ju inte mamma än trots mina 34 år och singel, men en dag kanske! <3 Go mama!
Word!!!
I det här landet är man så sjukt dålig på att validera sina medmänniskors känslor. Jag blir så ledsen när en säger: ”Här är jag så trött/ledsen/sur jag är” och nån säger ”nä det är du inte alls, tänk/känn på ett annat (positivt) sätt”
Fråga barnpsykologerna vad de säger om sådant beteende….
Låt oss öva på att validera och acceptera våra medmänniskors känslor och upplevelser så kanske vi en dag lyckas göra det med våra barn också!
Heja heja:)
Så jävla bra skrivet PUNKT
Jaaaaa! Mer humor åt folket – hur ska vi nånsin kunna känna tacksamhet och lycka om vi inte kan se tillvaron med lite självdistans och glimt i ögat!? Det är ju bloggar som din (o hemorrojderna o knivlisa o bjuty-emma o…. Ja, allihop!) som gör att jag kan skratta lite åt min egen vardag!
Alltså ja!! Upplevde samma med graviditeten. Jag tyckte den var skitjobbig pga kräktes varje dag i sju månader, hade foglossning, klåda, gallbesvär, you name it. Men folk blev superprovocerade om jag uttryckte hur hemskt Jag faktiskt tyckte det var och ba ”men herregud du ska ju få ett baaaarn det här är det finaste du kan vara med om och tänk på de som inte ens kan få barn är du inte glad Då kanske du inte skulle skaffat barn alls!” Kan jag inte få tycka att det ska bli skithäftigt och underbart och fantastiskt att få en bebis och ändå tycka att resan dit med en kropp som verkligen inte pallar vara jobbig?? Blärgh. Jag läste också den där kommentaren om ”kan ni inte skriva hur tacksamma ni är” och håller med dig exakt! Så jävla taskigt att utgå från att folk ej är tacksamma för eller tycker om sina barn BARA FÖR EN HAR MAGE ATT BEKLAGA SIG FÖR DET JOBBIGA?! Tror många föräldrar skulle må bättre av att mötas av verkliga bilder av föräldraskapet lite oftare. Typ lättnaden av att se en förälder stå och grina vid blöjorna pga rätt sort är slut och en är så trött och livet är så jävla jobbigt ibland. Oj nu blev det långt. Ville ju egentligen mest säga – JA SÅ SANT! Wöööj!
hehe, alla har redan sagt det, men jaaaaa! Så är det!
SÅÅÅÅÅ SJUUUUUKT BRAAAAAAA SKRIIIIIVEEEEEEEEEEEEET! Det värsta är att man ibland drar sig för att skoja ”fel” men jätteroligt enligt sig själv, för att ingen ska missförstå och tycka man är dum i huvudet och så anpassar man sig för man orkar inte ta det just då, eller ever.
Amen.
Såå bra skrivet! Ta inte åt dig av den typen av humorbefriade människors kritik. Det behövs fler människor som du (och Hormoner och hemorrojder-tjejerna) som berättar hur det faktiskt är. Tänk om ni inte gjorde det, och de föräldrar som faktiskt känner att det finns såå många jobbiga dagar och situationer trots att de är tacksamma för sin familj och sitt liv (precis som du är) då inte hade vågat yttra de tankarna i tron att ”alla andra föräldrar lever bara solskensliv och har aldrig något att klaga på för deras liv är 100 % perfekt”. Den sistnämnda orden skapar bara ångest hos dem som inte känner igen den versionen som de ”perfekta” föräldrarna visar utåt på sociala medier och det är för att ingen har ett perfekt liv, förälder eller inte. Så tack för att du är så jordnära, rolig, härlig och ärlig – fortsätt så!
Hurra! Du är grym! Och det är tjejerna på hormoner och hemmorojder-bloggen också! Ni behövs i våra liv och ni gör de roligare! Förstår inte varför de humorbefriade måste läsa om de nu inte uppskattar det? Och dess utom har mage att säga att det är dåligt? De får väl starta en egen blogg där de kan uttrycka sina åsikter och sprida sin tacksamhet!
Tack för att du är så bra på att sätta ord och teckna precis det jag känner <3
Word!
Fick en liknande om jobb en gång. Jobbar inom vården och gick hem med klössår på armen efter ett nattpass. Råkade ventilera på fb över mitt yrkesval och fick till svar att jag skulle vara sjukt tacksam att jag hade jobb… Förstår inte grejen med att när en valt en viss väg i livet så ska en inte få tycka att något längs den vägen är jobbigt?! När det gäller att bli förälder i synnerhet men även i många andra sammanhang. Är så glad över dessa bloggar som vågar visa att det är många som kämpar och inte lever i den där bebisbubblan. (Bebisbubblan måste vara ett påhitt av någon riktigt pretto typ!!!)
Jag tycker att det är befriande med svart humor när det känns jobbigt.
Blir jag riktigt trött på att inte få säga nögot i enlighet med samhällets normer läser jag i min ensamhet sara Granérs seriemagasin
Det är bara lite aids och känner en enorm befrielse.
Hurra! Så bra! Jag blir också helt GALEN på alla artiklar och krönikor som ondgör sej över ”dagens småbarnsföräldrar” (jo, visst är vi en homogen grupp…) som är såå dååliga på att säja till sina barn, som aktiverar sönder sina barn, som inte läser för dem eller inte ger dem ekomat osv osv i all oändlighet. Gaaah! Vi gör väl för sjutton så gott vi kan?! Det är småbarnsföräldrar (och politiker) som man ohämmat får spotta ur sej floskler om tydligen. Så, hurra för dina inlägg!!