När jag kom till jobbet idag var jag såhär:
Eftersom Märta större delen av morgonen varit såhär:
Anledning: ”Jag kan inte flyga”
Och Maja vid några tillfällen varit såhär:
Anledning: ”Om Märta skriker tänker jag också göra det.”
Och ja jag erkänner – mamman mycket såhär:
Anledning: ”Om jag blir helt opedagogisk och irriterad så blir säkert barnen glada.”
Ett tag när jag var mentalt övermannad av mina tre äldsta tjejer testade jag (på inrådan av en sjuksköterska jag kände) att börja gråta när det blev för mycket….Det blev väldigt tyst. En stund. Nu tänker jag att jag hoppas de inte tagit skada för livet….;)
A
Haha! Jag kan ha försökt mig på nåt liknande … Med förträngt resultat …
Tur att det finns ett jobb att gå till…
Med vuxna som förstår, har erfarit o kan ta emot dig
Underbart!!!