Midsommarafton igår. Och lillebror vaknade först i familjen, full av förväntan. Det bubblade i kroppen. För idag skulle det bli en sån där speciell dag, som bara inträffar en gång per år, Midsommarafton. För tredje året på rad firades den med familj och vänner. Där den yngsta är 6år och den äldsta 93. Sillunch, dans kring midsommarstången, jordgubbstårte-picknick, middag och femkamp. Ett tolvtimmarsfirande.
Femkampen i år blev en riktig hit. Knasiga grenar, där alla kunde vara med och delta. När åldersspannet är brett är det inte alltid enkelt att få till det så att alla kan vara med. En stafett där man ska springa är inte alltid så lyckad, grenar med vatten när vädret är opålitligt är inte att föredra och äggkastning är kladdigt. Så det blev en femkamp med mycket kastande, lite konstruktion och en tipspromenad.
Och just kunstruktionsmoment blev extra bra. Under tio minter skulle lagen bygga å höga torn som möjligt av grillpinnar, marshmallows och geléhallon. Endast en i laget fick bygga åt gången och hamstrande av material var förbjudet. Vinnarna i grenen blev det yngsta laget. Det med 6 och 7åringen. Lillebror konstaterade att ”de tänkte utan för boxen” medans de vuxna ”använde sina datorhjärnor”.
Det blev en mycket lyckad dag.
Tolv timmar tillsammans.
Man kan inte annat än att älska midsommar.
