Idag firar vi årsdagen för när vår familj blev komplett. Dagen då storebror fick kanelbulle till frukost i bilen på vägen till dagis, och mannen i mitt liv lämnade en hyfsat lugn fru på förlossningen, för att 15min senare finna en fru i fullt förlossningsarbete. Dagen då jag helt ärligt, på riktigt, trodde att antingen han eller jag skulle dö.
Tänk att det har gått 7 år sedan den dagen. Jag minns den liksom som igår. Och tänk vad mycket som hänt på dessa år. Vilken fantastisk person den där lilla palten visade sig vara.
Så om någon undrar, så firar vi livet, familjen och världens finaste Lillebror idag
Pannkakstårta till frukost
Skönsång och paket
Och tacksamhet över att just han var vad vår familj behövde
för att bli komplett
Fint skrivet.
Ta hand om er och fira ordentligt