Nu närmar det sig. Kära nån. Börjar faktiskt bli lite nervig. Var ute och sprang milen igår, och det var allt annat än njutit. Man kan ju tro att ju mer man springer desto härligare blir det. Låt mig säga så här… jag väntar ännu på att det ska inträffa. Men vad gör man inte för hälsans skull. Och det krävs en halvmara för att jag ska få endorfinrus och lyckotårar. Så det är bara att nöta på så att jag orkar ta mig så långt nån gång per år.
Det där med kläder och lopp. Det är en hel vetenskap tror en del. Men enligt mig är det helt enkelt som helst. Min melodi är: spring i samma kläder som du sprungit i den senaste månaden. Gärna nötta och tvättade till tusen. Kläder som du vet INTE skaver, tröjor som med säkerhet inte kommer ”klättra” upp mot bysten, strumpor som du vet att du inte får skav av och skor som format sig efter dina fötter. Välja säkra kort. Det finns inget värre än att plötsligt, efter 10km, upptäcka att infanterielden är ett faktum, att du fått skavsår på insida överarm av linnet eller att strumpan börjar att skava.
Jag kommer att springa i samma byxor som jag alltid springer i. Ett par trekvarts taijts som jag köpte för en sisådär 8-9år sedan. De sitter upp perfekt, glider inte ner i grenen, ger inget skav och är helt fantastiska. Sen blir det en funktions t-shirt som även den hängt med ett bra tag. Sport-BH modell äldre den med. Och ett par kompressionsstrumpor som jag vet inte ger skavsår. Skorna är dock det svåraste. Jag har några par att välja på. Men det blir nog dem från i höstas. De har jag sprungit långt i tidigare i vår, och de har levererat som de ska. Nyast i löpargarderoben är kepsen. Jag har inte riktigt beslutat hur jag ska göra med den. Just nu ser det faktiskt ut som om det ska regna på lördag, vilket jag är tacksam för. Och då känns kepsen totalt överflödig.
Jag har samma filosofi gällande kläder oavsett vilken distans loppen är. Jag kommer att springa vårruset (5km) med jobbet och rosa bandet loppet/Lidingöloppet (1mil) med bloggtjejerna, och ni kommer säkert att se på bilderna att jag har exakt samma kläder på samtliga lopp. När kläderna gör jobbet kan benen och pannbenet fokusera på det som är viktigt. Det värsta är att se tillbaka på ett lopp och minnas att kläderna inte gjorde jobbet. Minnas hur ont man hade på grund av dåliga klädval. Så det där med att få en tröja tilldelad sig vid start… nej tack. Jag vill ha provsprungit mina kläder innan.
