Söndag= Innebandy och backträning
Peppad Fru innan det var dax för lagstaffet på TanumStrand
Idag är det innebandydag, som alltid på söndagar. Lillebror tränar vid lunch och storebror vid middag. Jag ska ta lillebrorpasse och mannen kör storebror. Förutom innebandy tänkete jag hinna med att ta en deijt med min hatkärlek.
Dyboborgsbacken! Denna backe som är 180m lång med en stigning på cirka 20m. Skogsstig. Med trädrötter, rullgrus och lera. Hatar den! Älskar den! Men det är så bra träning, dels för benen, men framför allt för pannbenet. Man sk ainte underskatta pannbensträning. För att det är ett väl tränat pannben som tar komandot över kroppen, som tillslut kommer för mig över mållinjen på Varvet.
Behöver få till lite backträning inför Varvet. Och framförallt inför TunnelRun som går av stapeln om en månad. Kära nån, där avslutar man loppet med en stigning på 13%. Den lär kännas i låren. Efter lite forskning inom området så är den totala stigningen ca 135meter på varvet, där Älvsborgsbron har den längsta och högsta. Så Varvet och Stockholmhalvmara är väldigt lika i totala stigningar, och det känns bra. Och 135m känns inte så farligt. Passet jag sprang i fredags (de jag blev bakis på) hade en total stigning på ca 200m enligt min klocka. Nu kanske den inte är bäst på att läsa av höjdmeter (och den håller på att ramla i bitar!) men med tanke på vilka backar man möter på Björnö så är det inte helt omöjligt. Där har vi korta och branta varianter.
Men Först innebandy med lillebror. Sen Dyboborg!
Banprofil Göteborgsvarvet
Banprofil TunnelRun
