Kära nån vilket dygn det blev. Barndomsvännen dök ju som sagt ner redan i fredags. För att rymma från stress, barn och för att få sova ordentligt innan den stora dagen. Ni som följer mig på instagram vet redan vad vi gjorde. Vi var en sväng till kokpunkten där jag tog vattenrutschkaneoskulden av henne. Förstå, hon har ALDRIG tidigare åkt vattenrutsch. Vi spenderade nån timme i relaxen och sen skulle det köpas blommor till buketten. Sen flöt dagen på med provuppsättning av hår, lackning av naglar och bindning av just brudbuketten.
Så kom lördagen och dagen då fröken blev fru. Fjärilarna flaxade i magen hos henne. Precis som det ska när det är något stort på gång. Konstigt hade varit annars. Vi sladdade in på parkeringen till kyrkan med en hel minut till godo. Kära nån, varför ha större marginal. Det blir ju ändå inget bröllop utan bruden. Och hon sa ”JAJEMENSAN” till mannen och han sa ”JA”. Inte för jag någonsin tvivlat. De är så värda varandra. På riktigt.
Så nu är hon gift
och det är så rätt
de två tillsammans
blir liksom ett
och det är dem så värda
