Nu är dem hemma. Våra hjältar. Med sig hade dem bästa lillebror med fru. Hjältarna beslöt ganska omgående att de skulle utmana dem i innebandy (efter lite uppstartningstid för lillebror som hade somnat i bilen). Så fram åkte mål, klubbor och skyddsglasögon. Och sen var det ”game on”. Det var vissa oklarheter kring lagindelningen, men vad sjutton, vad spelar det för roll. Killarna sprang som två små tättingar och de två äldre flåsade på bra dem med.
Själv satt jag på bänken och njöt av skådespelet. Detta är liksom total lycka för mig. Förstå att jag har satt dem där två små till världen. och förstå vilken lycka de sprider omkring sig. De påverkar så många fler än vad jag någonsin hade kunnat föreställa. Dessa två hjältar.
Så lite spontaninnebandy
på gräsmattan på baksidan
en föreställning
av total kärlek
Spontant, härligt och roligt 🙂 man har aldrig roligare än man gör sig! ???