Nu har jag landat hemma igen efter en heldag i Stockholm. Vilken perfekt dag det blev! Vilken perfekt julklapp! Tack kära mamma!
Jag, mor och syster har besökt ett otal butiker under dagen. Det blev dock enbart shoppat ett par skor till mig, efter mycket vånda och besvär. Jag avskyr att köpa skor. Det är nästan stört omöjligt att hutta några som är snygga, gåvänliga, lagom varma och till ett vettigt pris. en som sagt, efter typ 5 skobutiker hittade jag ett par. Får visa dem en annan dag, för nu orkar jag inte ta mig ur soffan och ut i hallen.
Antalet förvirrade kartläsande turister var lagom. Och de skötte sig riktigt bra. En eloge till alla som ställer sig på sidan av trottoaren och när dem ska läsa kartan.
Lunch åt vi på Fridays. Vi lyckades knipa et bord innan infödingarna vaknade och turisterna började ramla in. Vilket party det var i Kungsan. Varje gång de öppnad dörren till uteserveringen strömmade schlagerhits in genom dörren. Jag är glad och tacksam för att vi satt inne. Och servitriserna var glad för att spektaklet ska ta slut i morgon. Maten var mycket god, och drycken lika så. Jag tog en drink med tranbär och utan alkohol. Så lyxigt och gott. Och till mat tog jag en burgare, med mycket jalapeños. Man skulle kunna säga att jag vaknade till. Syster och jag diskuterade i vilken vinkel man ska ta selfies för att man inte ska se helt knasig ut. Ovanifrån var visst bra, med lagom mycket leende så man inte blir allt för rynkig. Jag känner att jag har en del att träna på där.
Efter lunch, och ett kaffe stopp, begav vi oss till Operan för att se ”Alice i Underlandet”. Operan måste vara en av de vackraste byggandena jag vet. ”Ska du fota den där lampan igen?!?!” sa mamma åt mig. Och ja, jag behöver det. För jag vill liksom spara bilden och känslan av att vara i detta fantastiska rum. Jag älskar det. Och föreställningen sen, himmel vilken härlig balett och saga det är. Enligt mor var inte storylinen helt trogen den sagan som hon lyssnade till när hon var liten, den sagan som stormorfar läste. men jag funderar på om det är lite som ”Bröderna Grim’s” sagor. Att man har förskönat dem lite för barn, då de faktiskt är rätt grymma. Hur som helst blev Hjärter Dam min favorit. Tätt följt av Kaninen. Det var en stor ensemble. Väldigt många dansare, och fantastiska scenografier.
Och i första pausen drack vi äppelmartini och åt ost och chark. Det hör till. Det är numer en tradition, har jag och syster bestämt. Mamma höll nog med. Extra bra är det att ta en äppelmartini om man vet att andra akten kan bli lite nedstämd…
Så jag har fått en julklapp i dag
god mat
fantastisk finkultur
och tid tillsammans med de finaste kvinnorna i mitt liv
en dag som ligger som bomull kring hjärtat
