Idag var det dax för lillebror att besöka tandsköterskan. Och Hugo såklart. Klart att även Hugo skulle besöka tandsköterskan. Lillebror deklarerade i bilen på vägen dit att Hugo var lite rädd för tandsköterskan. Vi pratade lite om det där jag och lillebror och det slutade med att lillebror hade ett peptalk med hunden. Mycket fiffigt tyckte jag.
Väl hos tandläkaren var Hugo lugn och lillebror visade sitt bästa och största gap. Tandsköterskan fick räkna, skrapa och röntga tänderna utan att lillebror ens försökte sätta sig på tvären. Och varför skulle han göra det egentligen. Till saken hör att jag varken hotat eller mutat. Förberedelse är nyckeln till det mesta. Och vi har förberett i små doser länge. Och nu ville han liksom visa att varken Karius eller Baktus bor i hans mun. Efter en stund gjorde även tandläkaren entré, och då gjordes hela processen om igen, förutom fotandet då.
Det mest spännande enligt lillebror var alla de där olika verktygen med sladdar. Inte direkt otippat faktiskt. Han fick känna och klämma och frågade en del om dem. Lika bra att han har fått se och känna på dem tänker jag, innan det är dax att köra dem på riktigt i munnen, vilket kan bli aktuellt om 1,5 år när det är dax för nästa besök. Som sagt, förberedelse i små doser och långsiktigt.
Så hunden och lillebror var hos tandsköterskan idag
de fotades
åkte stol och träffade en tandläkare som var expert på att kiklas
mycket lyckat
