Min plan var enkel. Byt om till löparkläder på jobb, åk ut till Björnö, tänk inte efter och bara kööööör. Och den funkade.
Mitt mål är fyra pass i veckan med löpning. Ett pass med backintervaller, ett kort snabbt pass med fokus på att springa så fort jag orkar, ett kort tungt pass med fokus på varierad terräng och ett distanspass. Jag vet att det inte kommer att fungera varje vecka, men målet är i alla fall att försöka. På riktigt. Att sopa bort undanflykterna och bara köra.
Så det var vad jag gjorde idag. För ska jag hinna med fyra pass denna vecka så var jag tvungen att springa idag. Och skulle det dessutom hinnas med ett distanspass, så var det idag det skulle ske. Målet var enkelt. att springa längre än förra veckans distans som var 13km.
Och tänk det gick vägen. 10+2,5+2,5km blev Det häftiga i det hela är att jag blev lite sugen på att se om jag skulle kunna ha orkat längre. Det är liksom det som driver mig. Nyfikenheten i hur långt jag kan springa, inte tempot, utan distansen.
Nu ligger jag i soffan med rätt trötta ben.
Men jag är nöjd med vad jag gjorde idag
Och nyfiken på hur det går nästa gång
Det gäller att inte tänka
Gör det bara
