Det är svårt att förstå att det redan är påsk. Även fast påsken är sen i år. Den här våren har varit intensiv på alla tänkbara sätt. Och nu står vi här, mitt bland fjädrar och ägg och undrar över hur vi hamnade här. Vi plockade ju just undan krubban.
Jag och lilla R gick upp i lilla skogen och klippte oss lite påskris i helgen. Ett litet risk som vi har inne, och ett litet större ris som står ute på altanen. Det på altanen hjälpte herr O och lilla R mig med att klä med fjädrar. Herr O var alldeles lyrisk över att det äntligen är påsk. Han älskar att pynta för olika högtider, och jag mins själv hur mysigt jag tyckte att det var att pynta och pyssla. Den där känslan av förväntan.
Lilla R är inne i en rolig fas just nu. Han härmar alla! Det är mycket ”okejjj”, ”det ska jag göra mamma” ”den passar perfekt” ”nej, jag kan själv”…. Det roligaste var idag när pojkarna skulle gå upp och bada. Jag ber lilla R att gå upp, ta av sig blöjan, kissa på pottan och sen hoppa ner i badkaret, varvid han svarar ”Det ska jag göra mamma”. Han klättrar upp för trappen och plötsligt hör jag herr O ropa på mig att lilla R behöver hjälp. När jag kommer upp står lilla R och tömmer pottan på kiss i toastolen, mycket stolt över att han gjort precis som jag sa. Den ungen upphör aldrig att imponera på mig.
