Sträcker lite extra på mig. Mitt jobb är inget ”hitte på jobb”. Jag jobbar för att om ditt barn någon gång blir sjuk (Gud förbjude) , så är jag och mina kollegor där för att göra vårt yttersta, ibland även mer än så, för att ditt barn ska må bra. För att ditt barn ska få komma hem till dig igen. Jag har aktivit valt att jobba med detta för att jag älskar att få vara en del av temet som gör sjuka barn friska, och jag jobbar med det för att jag är bra på det. Jag är duktig! Jag är kompetent! Jag är förtusan bra på det jag gör!
Min lön är i mina ögon låg i förhållande till det ansvar jag har. Tyvärr har mina chefer, och deras chefer lite med att göra hur mycket jag får i mitt kuvert varje månad. Det ligger på en högre politisk nivå. Min lön betalas av skattepengar. Den betalas av samhället. Samhället och politikerna säger alltså (genom att ge mig en liten lön och en sisådär arbetsmiljö) ”du är nästan viktig, vad bra att du finns, men kosta inte för mycket”.
Det jag egentligen vill säga är att du kan lita på mig och mitt team, för om ditt barn blir sjukt, så struntar vi vad vi får i lön, vi kommer i vilket fall göra vårt yttersta för att ditt barn ska få komma hem till sin familj igen. Och bara det gör, i mina ögon, att jag och mina kollegor är värd en bättre lön och arbetsmiljö.
Inget hitte på jobb alltså.
Jag jobbar med levande diamanter, varje dag.
Det kunde ha varit din dimant.
