Mitt i natten hör jag det. Ljudet från Herr O’s rumt. Han sätter sig upp i sängen och utbrister i ett
”God morgoooooon!”
Och det första jag tänker är att
”Det är inte möjligt, jag har ju inte vaknat än!”
Herr O tassar in till oss och somnar tack och lov om.
Och gissa vem som sov längst i morse, jo herr O. Han vaknade 06.40. En hel timmer efter lilla R.
