Igår var det äventyr. Dte hela började förra veckan när jag hipp som happ skickade in en jobbansökan till ett jobb. Dte var så enkelt. Hela min CV och ett personligt brev låg sedan tidigare i databasen. Dte var liksom bara att trycka på knappen skicka… och jag gjorde det.
I min värld blir man inte kallad till intervju när man är mamma ledig med en fyramånaders baby. Det säger ju sig självt att man kommer vara hemma ett tag. Men vad fel jag hade.
Så igår var jag på intervju. Som vanligt blir jag alldeles till mig och babblar på. Håller mig till ämnent, men babblar… Hon som höll i intervjun var ny på jobbet, likaså hon som var områdesansvarig. Så det blev lite hackigt.
Jobbet som jag sökt är inte på något sätt mer spännande än det jga har idag. Men detär spännande på ett annat sätt. Utmanande på ett annat sätt. Jag styr mer över min tid inom de angivna ramarna. Det är jag jag och jag, och ingen annan kommer att täcka upp för mig. Jag tror jag har vad som krävs.
I den bästa av världar skulle jag få vara kvar på mitt nuvarande jobb och jobba enbart vardagar mellan 7.-16. Men det kommer inte att hända. Så länge jag inte blir chef, och det vill jag faktiskt inte bli just nu.
