Timmen innan vi skulle åka dök en räkning på aldeles föör mycket pengar ner. Jag började striden för att bestrida fakturan och ta reda p åvad i hela friden som hade gått fel. Minuterna innan J kom och hämtade oss lyckades jag i alla fall få tag på någon som kunde säga att fakturan skulle lkrediteras. tack för det…
Pappa J körde oss till tåget. På något underligt sätt hade jag lyckats begräsna packningen till en 60l väska, en skötväska och en vagn. Förutom detta lyckades jag jonglera mina två fina pojkar. In med oss i bilen och av med os spå tågstationen. Som den planerande mamman jag har blivit hade jag köpt tågbiljetten på nätet och skrivit ut biljetten hemma. Och hör och häpna, kom jag ihåg att ta med den till tåget. En kaffe på waynes och sedan bar det av. Lilla R sov hela tågresan. Herr O pratade hela tågresan. Full av förväntan.
Mormor mötte upp och efter en toapaus så hoppade vi på båtbussen som tog oss till värtan. Herr O åt mellis på bussen, lilla R likaså. Bussresan gick mot all förväntan mycket smidigt. Jag hade fått för mig att jag skulle bli tokig på bussen, jag är ingen buss männiksa. Men När både O och R ar nöjda kunde jag slappna av. Och sen var ju världens bästa mamma med såklart, och hon kan det där med att jonglera två speedade barnbarn och en lätt förvirrad dotter.
Inne på terminalen hämtade jag ut det som skulle hämtas ut. Sen gick vi ombord. Vilken känsla. Det var vekrligen evigheter sedan jag kryssade. Vilken blandning av människor. Vi installerade oss i hytten och begav oss sedan till bollhavet. Middagen intogs på happy lobster. Där fick Herr O rita på duken och de två äldre turades om att springa runt med en missnöjd liten R. Vi satt/sprang till bord i säkert 1,5timme. Herr O var fantastisk. Han satt ch smårtade och åt i lugn och ro under hela tiden. Elle rhan blev lite bekymrad över att det tog så lång tid att få glassen, men blev genast nöjdare när den kom.
Jag lyckades såklart med konststycket att få mjölkstockning på em/kväll. Brötet blev stenhårt och lille R vill inte amma… Som tur var hade en av butikern apå promenaden rea, och på den rean kunde man hitta en hjärtformad varmvattenflaska. Så jag kööpte mig en flaska, gick till fiket och förklarade för en finsk man bakom kassan att jag hade mjölkstockning och därför undrade om jag kunde få fyll amin varmvattenflask amed hett te vatten…. mannen tittade lite konstigt på mig och nickade till svars. Tack för det s’ger jag bara. Den heta varmvattenflaskan gjorde att jag överlevde natten.
