Fy f*n för calici. Ok att han kräks hela iden, det kan jag hantera, men diarrerna och saltförlusterna är läskiga. Vi var båda helt slut i natt, lilla O och jag. Han ville bara sova, och jag matade på med VES. Funderade allvarligt på att sätta en sond (hittade några gamla som jag hade med mig när vi åkte till thailand för två år sedan.) bara för att han skulle få sova och att jag skulle kunna ge VES när han sov. Sista diarren brände han av vid 01 i natt. Kräktes vid 02. 02.30 gav jag upp VES och somnade. 09.00 vaknade jag av att O skulle bajsa. Han åt 50ml yogurt till frukost, vilket han kräktes upp efter 30min. Det är bara att börja om med VES var femte min…
Idag är han i alla fall inte så slö som han var igår kväll. Trött är OK, slö är läskigt.
Det sötast just nu är när O har kämpats med att kräkas och stolt tittar ned i toaletten och säger ”där kom det!” och när han har diarreat säger ”det läääät”, och ja det låter högt!
