Fru Magnolia

Igår var en bläää dag för mig. Jag var sjukt trött. Det kändes som att allt gick i 220km/h runt omkring mig och att jag makade mig fram i samma takt som en sengångare. Många sjuka barn på jobb, ont om platser, jag trött… tårar. Det var länge sedan jag grät på jobb, men igår kom dem, tårarna. Kände mig otillräcklig, ofokuserad, otrevlig, omöjlig, oplanerad, oduktig, stressad och som fel person på rätt plats. Helt plötsligt blev jag en känslomänniska utan guds like. Jag är inte det normalt. Det måste ha varit tröttheten som lockade fram den sidan av mig. Jag mådde dåligt. Försökte köra på som vanligt, klistra på ett leende, men när klockan närmade sig tre så orkade jag inte längre. Misstänker att jag såg ut som en vandrande surpuppa.

Cyklade och hämtade O på dagis. Piggnade till lite när jag kom ut. J ringde när jag cykladeh för att med en underbart glad röst säga att han ville att vi skulle åka ut och titta till huset. Jag snäser till svar. När vi laggt på känner jag bara  att varför Anna? Varför så sur? Ånger! Upp på cykeln och vidare till O. Så skönt att mötas av honom på dagis. En kram, ett leende, ett ”mamma” och jag är nära att böra gråta igen.

Cykla hem, hoppa in i bilen, ut till huset, in på maxi, hem laga middag och nu börjar tröttheten bli förfärlig. Jag är tyst, snäser mest till svar. Ånger! J försöker verkligen och jag är bara knäpp! Hoppar i badkaret med O för lite kvalitetstid och lek. Vi plaskar, bubblar, stänker och skrattar. Härligt! O somnar strax efter 19.

Systra mi ringer och vill prata. Hon behöver det, och jag önskar att jag orkat lyssna. Orden blir suddiga och svaren blir ”goddag yxskaft”. Måste lägga på. Somnar på soffan 19.45. Vaknar av telefonen 20.15, går upp till sängen, likt en zombie, och somnar direkt. Sover HELA natten (nja, 00.24 går jag upp och ger älskade O lite vatten) och vaknar av klockan 05:30.

Känner mig som en ny människa idag. Var tvungen att ringa upp systra mi idag och be om ursäkt för mitt otrevliga jag igår. Hon sa att hon förstod. Bad om ursäkt till både O och J med. Jag var ingen bra älskade, mamma eller medmänniska igår. Jag vet om det. Ånger…