Sedan något halvår tillbaka har det gång på gång kommit över mig att jag gör så otroligt mycket åt barnen, av bara farten, saker som de absolut skulle fixa själva. Jag far upp från middagsbordet tio gånger för att hämta saker, jag plockar fram kläder, jag plockar i ordning gympapåsen och donar och fixar. Allt bara går av sig själv – men på något sätt har det här kommit ikapp mig – de börjar bli stora nu. De är 4,5 år, 6 år och 8 år.
De kan så otroligt mycket själva! Framför allt måste de få göra saker själva, ta eget ansvar och lära sig av sina missar. Så sedan en tid tillbaka är det högre krav på dem, självklart anpassat efter ålder och möjligheter. Men är det något jag tror på så är det att man växer genom eget ansvar, känslan att man klarar sig själv, den är magisk!
Så nu är det Alice ansvar att packa gympapåsen, hänga upp handduken när hon kommer hem från gympan, ta med frukt varje dag, ha koll på läxorna, utflykt, matsäck, packa sin väska när vi reser bort över helgen och en himla massa annat. De andra har krav anpassade efter sina åldrar.
Ett tips är denna skrivtavla från Granit! Köpte den till Alice och hon har den i sitt rum. Varje söndag skriver vi hennes schema där, vilka läxor som är till vilken dag, vilken dag det är gympa, aktiviteter, utflykt och annat. Hon har jättebra koll nu och påminner ofta mig om saker! Så ska det vara, eller hur?
Det här är min skönaste insikt på väldigt länge måste jag säga! Visst har det gnällts lite: ”Men vadå, måste JAG göra det där…? Själv?”
Men jag ser hur de växer också. Återigen – känslan att klara sig själv – bästa bästa!
Hur tänker ni?
Senaste kommentarer