Familjen Annorlunda

Idag är det Studentdags i Uppsala. Alla studenter fyller stan med sin oerhörda glädje ♥ och det liksom bubblar av tillförsikt och framtidstro. Det är lite magiskt.

Flaken åker omkring och pumpar hög musik och tutar, studenterna står där och är bara vackra och  lyckliga.

Corrinda skulle fota, och alla bilder blev tokkassa;)

Hon pratar och pratar om sin student, men dit är det två år. Ofattbart, de föddes nyss.

Jamie ville ju hitta på något, och det visade sig vara att åka och köpa Billys pizza…. ? Jag frågade om vi inte skulle ta med Corrinda och Markus och köpa glass i stället? Jo, det kunde vi väl:)

Plötsligt kom ingen av oss på ett enda ställe där man kunde köpa glass och sitta i solen och äta den, så vi körde in mot stan. Men vi ville ju knappast IN och slåss med alla flaken, så vi bestämde oss till sist för Kap. Vid Studenternas idrottsplats. De har en minigolfbana, och Jamie bestämde att vi skulle spela.

Men först glass.

Sen spela:)

De har flera olika banvarianter här, dels en vanlig, och så en med mer påhittiga banor. Vi valde den med lite roligare. Sist vi var här var det jag, Corrinda och Novalie. Det gick superdåligt för Novalie och hon ledsnade efter fyra banor och satt sen och tjurade;)

Mer minigolf här :)

Notera jeansen som Corrinda har på sig. Det är mina gamla. Hon hittade dem i nån låda i klädkammaren, och de är ju liksom moderna igen;) Tror de är köpta i USA, äkta Levis och äkta icke-stretch.

Det blåste så mycket, jag hade ingen hårsnodd och fick håret i ansiktet, munnen och ögonen hela tiden.  Jamie med antar jag:) Han är vass på minigolf. Eller bangolf om man så vill. Jag tror alltid att han ska ledsne efter några banor, men det gör han inte alls. Han bara kör och kör. Går i förväg eller slår om banan. Frågar man hur många slag han slog, så blir svaret alltid: ”ETT” och så ett finurligt leende.

Oftast är det inte alls ett slag, inte ens i närheten;)

Men han tycker att det är så roligt. Bara han får in snitsen kommer han bli duktig på det här, för det gäller ju att inte ledsna. Då börjar det gå dåligt.

Banorna är som sagt lite annorlunda. Det här är själva hålet.

Det var svinkallt i skuggan, men behagligt i solen. Jamie hade helgarderat sig med fleecebyxor och foppatofflor;)

Vem som vann?

Tja…;)

Jag tackar ödmjukast för god match och är sjukt nöjd med att vara bäst :)

Vi åkte hem efter några timmar, och jag drack kaffe för att värma upp mig igen. Förutom att hallspegeln måste putsas, vad gillar ni min outfit?

Tröjan är från Wish, byxorna från me&i. Jag var så tveksam till dem, jag trivs inte alls i mönstrade brallor, känns mig bara utklädd och som en clown. Alla andra är skitsnygga i det, men jag? Nä.

Men så vet jag att den här modellen är grymt skön så jag beställde dem ändå, tänkte att de funkar väl på campingen om inget annat;) De har en bred linning och är släta i i fram så de håller in lite och ger ett hyfsat platt intryck. Och de är så jäkla underbart sköna att ha på sig. Jag rotade reda på dem när värmen kom, de har legat i garderoben sen i mars eller så, och sen har jag verkligen bott i dem de dagar som det varit för kallt för kjol men för varmt för jeans.

När jag kom hem så utbrast Novalie: ”Vad fasen har du på dig???” För att sekunden senare fortsatta ”Vilken gullig outfit !”

Jag blev genast lite tudelad där;) Vad menade hon egentligen? Att det såg ut som jag glömt ta av mig pyjamasen, som ju är som jag känner mig;) Eller att det var just gulligt som om jag vore en 1,5 åring? Fattas bara en rosett i håret och små babyskor från Gulliver.

Tveksamt:)

Jag kände mig rätt modern och frän, lite cool sådär med trycket på tröjan och prickiga brallor. Inte alls gullig. Men kanske borde jag dra en papperspåse över huvudet nästa gång jag visar mig ute? För jag har gått runt såhär offentligt i flera dagar, eventuellt till allmän åtlöje;)

Men palla bry sig:) Jag trivs i det. Det är bekvämt och skönt.

När kaffet var urdrucket kände jag hur migränen kröp på, allt blåsande gav efterverkan. Snabbt i med piller och så gick jag ut och lade mig i solen på studsmattan med Lovelia. Hon var lite ledsen efter ett syskontjafs så hon kröp ihop på min arm. Och somnade ♥

Det var underbart i solen, men underifrån, där var det svinkallt. När det blåste till så fläktade det ok på ovansidan av studsmattan, men om ryggen höll man på att frysa ihjäl. Ännu värre blev det när grannens tall skymde solen…. Brrrr! Jag viskade åt Jamie att hämta en filt och så kröp vi ihop ännu mer och sov en liten stund innan det blev alldeles för kallt. Då flyttade vi upp på terassen där det är både lä och sol.

Janelle och Simon kom efter en stund, och sen även syrran.

Huvudvärken försvann, under över alla under, hinner jag på med värktabletter av rätt slag precis innan det börjar flimra för ögonen så ger det sig ofta. Oftast missar jag dock de allra första tecknen, även om jag oftast slipper vidriga anfall, så får jag då ett par timmar med värk och framför allt synrubbningar. Ta i trä!.

Vi lagade mat ihop, och snackade och skrattade. Idag var inte Patricia med, hon hade fullt upp på jobbet. Robban och Tilly var inte heller med, men alla andra ungar och Simon och Markus.

Härligt med en riktigt familjemiddag:)

Senare på kvällen ringde Robban och bad mig hämta dem på stan, så det gjorde jag, och sen har jag suttit och glott på Mad Max..från 1981…. den är INTE speciellt bra, så nu ska jag gå och sova:)

I morgon väntar eventuellt en dag med både trädgårdsfix och innefix. Få se vad vädret bestämmer sig för.

Ungarna är ju lediga till onsdag nu, och sen är det bara ons, torsdag i skolan sen avslutning på fredag. En vecka kvar bara, sen sommarlov!

Härligt:)

Bara värmen kan komma nu åxå…

Natti natti :)