Familjen Annorlunda

I går väckte jag barnen vid halv tio, jo, det är säkert, de är som sin mor – morgontrötta, och vi vänder på dygnet hela familjen så fort vi får en möjlighet till det:)

Egentligen är det rätt oschysst att alla ska tvingas in i ”den normala dygnsrytmen” för så ska det vara, eftersom jag minsann läst och lagt på minnet,  att det finns olika typer av människor. Den ena sorten är pigg och får saker gjorda innan tupprackarna vaknat, och tappar farten efter lunch, medan den andra sorten har jobbigt timmarna innan lunch och först framåt 14-tiden börjar få saker gjorda, men då å andra sidan kan det vara full rulle in på småtimmarna:)

Det är väl iofs inget nytt, men jag läste en studie/forskning, vad det nu var, som så precis beskrev skillnaderna, hur olika vi är. Alltså kompletterar vi varandra, en del presterar bäst morgnar och förmiddagar, tappar framåt eftermiddagen men då kan de som presterar bäst då ta vid. Asbra ju. Ändå anses det så slappt och mindre bra, mindre pk att vara morgontrött. Det är ”finare” att vara morgonmänniska.

Jag har med åren börjat skita i att folk liksom ser ner på en för att jag är så trött på morgonen, men trots det så erkänner jag inte gärna att jag sover länge:)

Men det vet ju ni att jag gör. Och fortsätter önska att jag vore morgonmänniska, för det verkar lite enklare. Man får om inget annat mer dagsljus den här årstiden ;)

Så, och med denna långa inledning ville jag bara tala om att kidsen sover länge nu när det är lov:D

Jag väckte dem alltså 9.30, efter att själv ha klivit upp en sisådär 20-30 minuter tidigare, och så var det kläder på och frukost, innan jag packade in Novalie, Trixie, Lovelia, Jordan och Jamie i bilen för att åka till Mirka och delar av hennes gäng. Tillsammans med Theresa från Loppi hade vi ett litet morgonmöte ( för min del då, för de andra två var det snarare lunchmöte*s*) och passade samtidigt på att prata om allt mellan himmel och jord.

Theresa tog kort på oss:

Vi är ju några stycken trots att inte alla var med:)

Lite lustigt är det att trots att de är många, och inte träffas allt för ofta, så det blir väldigt spännande och intensivt när vi träffas hemma, det är många nya leksaker att utforska och massor av nya vrår man måste kolla in, så blir det inte den ljudnivå som de flesta av er tror:)

De kan, det ska gudarna veta, men för det mesta är det lugna gatan.

Theresa åkte iväg när vi var klara, men jag och kidsen stannade kvar, åt lite lunch, drack lite mer kaffe, pratade massa mer, hade det väldigt trevligt. Lilja är en goding som gärna sitter i knät, så jag passade såklart på att gosa med henne ♥

Hon är så liten och nätt, inte i närheten av mina stora ungar, som bara blivit större och större ju fler de blivit;)

Janelle och Patricia var små, de vägde inte 10 kg som ettåringar, precis som den här mysproppen, medan övriga passerade den vikten redan på BB, typ ;)

Lilja går ju som om hon aldrig gjort annat och det ser så roligt ut, en riktig liten mini-människa som traskar runt, hon är liksom  ”för liten” för att gå;) Sötnos.

När det var dags att åka hem tog jag med Oliver och Thor i min bil, och släppte av dem vid Ica Maxi, Mirka hade övriga i sin bil, och så sammanstrålade de med Peter där för att handla. Vi åkte sen hemåt och lagade mat.

Tonåringarna som är hemma har en liten (o)charmig vana, och det är att äta middag flera gånger per dygn, så den mat jag trodde fanns kvar sen dagen innan, OCH dagen innan det, och skulle bli en finfin middag igår, den var ju inte direkt tillräcklig. Så nödlösning i form av färdiga köttbullar (urk) och makaroner fick det bli, allt annat var ju fruset i permafrost och skulle tagit för lång tid att tina.

Sen röja köket, prata i telefon med en förälder till en av ungarna, göra lite planer inför helgen och så vika tvätt. Jamie och Jordans kläder som jag bara ställde upp i köket i en ( kanske tre) kassar för att vika och sen lägga in i deras lådor, men de har stått kvar några dagar. Man blir hemmablind väldigt fort;) och vänjer sig vid dessa ikeakassar, citygrosspåsar och övrigt som står och dräller.

När jag vek deras me&i tröjor så kom jag på att jag inte visat er en smart detalj. Ni som köpt kläder hos dem har nog koll, men för mig var det en nyhet när jag blev bloggvän med dem, och det är detta:

I ärmsluten är tyget sytt så att det blir en vikmån på kanske fem,sex centimeter, vilket innebär att tröjan kan vara lite stor, man vilket bara upp ärmen så passar den och när de vuxit på sig viker man ner, och får på så vis en längre livslängd på den.

Sånt gillar jag! Jag köper ofta en storlek större just för att antingen krymper kläderna lite, eller så lägger ungen in en växtspurt och växer ur det man just köpt, så jag viker ofta upp ärmarna. Aldrig har det varit snyggare:)

Smart me&i!!! Stort gilla på den.

Nu ska jag röja köket lite, snart kommer Annelie med sina tjejer för lite lek och fika.

I morgon är det Halloween! Jag gillar allt som gör vardagar lite festligare, och även om jag sällan orkar plocka fram de dekorationer vi har, så ska det bli en pumpa utkarvad, och så ska jag väl kanske baka på det man gröper ur. Det blir jäkligt gott, lite som morotskaka, så det tycker jag ni ska prova!

Om jag råkar baka nåt kommer ni få höra det misstänker jag, det händer ju inte var dag direkt ;)

Nu måste jag ila!!

Hörs:)