Första vinnaren till Cirkus Scott blir Magdalena :
Blir full i skratt bara jag tänker på det, men ingen historia blir ju lika bra när man återberättar den. Hur som helst, var för 25 år sedan på cirkus Scott med min dotter, då tre år. På den tiden, under småbarnsåren, var vi långt ifrån rika så det var en ”uppoffring” att köpa biljetter. Cirkusen var jättebra, tyckte jag. Det enda dottern pratade om efteråt var – bajs. Elefanten hade under föreställningen bajsat och det var tydligen det mest spännande hon varit med om i sitt korta liv. Hon pratade, ritade, lekte bajs under lång tid efteråt! Vill nu gå på cirkus Scott med mitt lilla barnbarn. Undrar om hon kan hålla ett annat fokus än sin mamma?!?
Maila mig, jag har mailat dig :)
Sen då, vad har vi pysslat med denna kalla fredag?
Jo men vi har roat oss med ett besök på barnakuten, det är ju alltid lika roligt…
Lovelia ramlade ur våningssängen i natt, ja från den översta. Jag sover ju på våningen ovanför så jag hörde inget, så det är ju tur att det finns syskon överallt där nere, Corrinda hörde dunsen och gick in för att kika.Så kom hon upp med en jättetrött, yrvaken gråtandes tjej som hade ont i huvudet. Jag var vaken, och hon fick komma och sitta i famnen en stund, men flyttade över till soffan efter ett tag, med intervallsmärta i huvudet, hon somnade till mellan varven och vaknade en minut senare av att det gjorde så ont. Det syntes inget, men hon pekade ovanför tinningen på höger sida, och fick en kall isblåsa där.
Efter säkert en timme så ser jag att ögat är på väg att svullna igen, och fattar ju då att det var ett mer kraftigt trauma mot huvudet än vad jag först trodde, så jag körde lite av mina gamla kunskaper från vården och höll commotio-obs på henne, alltså hjärnskakningsövervakning, men det låter ballare med commotio;)
Kollade pupillerna, reaktionerna och vaken- och medvetenheten. Allt utan anmärkning.
Funderade på att ringa, men de gör ju inte så mkt mer än vad jag kan göra hemma, hon kräktes inte, och hade inte varit medvetslös. Bestämde mig för att avvakta.
En orolig natt följde, så fort hon rörde sig gjorde det ont, och Jamie som låg bredvid , jag tog ju in henne i min säng, och där tronade både Jamie och Jordan, den senare hade haft svinhög feber och huvudvärk i två dygn, han kvicknade till, tyckte det var spännande att Loppan låg där, och kunde sen inte somna om eftersom det var ljust ute.
Vid sex somnade vi allihopa, men jag kan ju inte säga att jag sovit vare sig bra eller ostört;)
Vaknade vid 10, och klev upp lite senare, men såg när Lovelia klev upp att hon var ordentligt blå runt ögat, men inte riktigt hur. Hon mådde prima ballerina, men när hon såg sig i spegeln fick hon ju en chock.
När jag kikade ordentligt när jag kom upp så kan jag bara säga att jag aldrig någonsin sett ett sånt blått svullet öga, och då har jag jobbat en del med huvudtrauman…
Hon ville inte att jag skulle lägga upp nåt foto, så ni får lita på mitt ord.
Hela ögat är igenmurat, knallila och svullet, hon ser ut som Rocky i rond tio…typ.
Nu blev jag lite osäker, och ringde 1177, jag vet ju att blåtiror oftast inte är farligt, men den såg ut att trycka så mot ögat, och jag ville ha ett OK. De kunde inte ge det, utan hänvisade till ögonmottagningen, som var stängd så jag kom till ögonjouren. Efter en konsultation med deras läkare så ville sköterskan att jag skulle komma in till barnakuten för att utesluta sprickor och en allmän koll. Bara för säkerhets skull.
Den andra vuxne, var här på sitt umgänge, så jag tog med Novalie som inte ville vara hemma, och Jamie som grät floder och klängde sig fast i mitt ben…hm? Trött? Sjuk? och så Lovelia såklart och åkte till Akademiska.
Mina gamla kvarter. Där har jag gått många mil, och jag har fortfarande inte vant mig vid att komma dit som förälder.
Hon blev mottagen i Triagen och allt såg bra ut, så vi fick gå ut och vänta, min syrra kom så fort jag skrev Akuten, i ett mess, och tog hand om Jamie och Novalie♥ medan jag och Lovelia fick en bädd att vänta på. Det fick vi göra åxå, men till sist kom en läkare och kikade.
Det märkliga är att Lovelia inte har ont när man klämmer på det svullna, och inte heller runt omkring ögat ömmar det, eller någon annanstans i huvudet. Läkaren kunde utesluta sprickor i ansiktet så långt hon kunde känna, men det kan vara en spricka i benet bakom ögongloben. Enda sättet att se det är på en CT röntgen och det vill de helst inte göra på småbarn eftersom den innebär massor av strålning. Efter konsultation igen med ögonläkare beslöts det att avvakta. Ögat under allt det svullna ser fint ut, och rör sig som det ska, hon ser på det som man ska, och det är vitt i färgen. Men hon kan inte öppna det, så man får liksom dra upp det för att kunna se, och det ska jag göra några gånger per dag.
Det kan vara en långsam blödning som kan börja trycka på hjärnan…så observation med vakenhet osv ska göras, jag ska gå och väcka henne nu när jag är klar. Sen kommer vi bli kallade på ett återbesök på måndag eller tisdag till ögonmottagningen. Lite lugn och vila. Läkaren sa att det var sällan man såg så blåsvullna ögon, och att de inte vet vart blödningen kommer ifrån, utan att det förhoppningsvis går ner till efter helgen, och det är därför jag ska hålla koll.
Lovelia spelade Plant Vs Zombies när vi väntade, och resten av kvällen hemma, och jäklar vad snabbt hon lär sig :) med ett öga dessutom…
Syrran satt med Jamie i knät, han var trött och varm, och jajamen, han hade ju feber. Inte konstigt att han vägrade lämna mig, och hemma väntade Trixie med hög feber hon med. Det här kan bli spännande…feber, hjärnskakningar, blåa ögon….
Massa dåliga saker händer nu, och det kan gärna få vända, för det är svårt att ta motgång efter motgång, man behöver bra saker som motvikt, och hittills ligger de i jäkligt underläge.
Men men, de här virusen försvinner ju när solen kommer, och ögat blir förhoppningsvis bra. Lovelia själv är mest ledsen över hur hon ser ut….hon ska på kalas på söndag, och det har hon sett fram emot, men nu vet jag inte om hon kommer vilja gå. Vi får se.
Nu ska jag hoppa i säng, jag går på nån andra, eller tredje;) andning, med alldeles för många vakna timmar i sträck. Hoppas nu att det blir en lugnare natt än föregående. Ta i trä :)
Natti natti :)
Tänker hela tiden på er , hoppas de blir bra , och att ni du kan njuta av sommaren när den kommer , hans FÖRLUST kramar i massor
Hur reagerade barnen när P kom? Hoppas att ni kryar på er! Kram
Men snälla nån, det är väl ändå en privatsak….
Hoppas att alla kryar på sig!
Kram!
Orka mala sjukvårdstermer från -80 talet…..släpp dåtiden och börja jobba i 2014 istället!
Carola: Såvitt jag vet så är det fortfarande latin som används, och det är ju aningen äldre än 80-talet;) Det var väl commotio du hängde upp dig på, kan jag tro, men vet du, den unga läkaren använde exakt det ordet åxå, så tja…jag fortsätter allt med mina sjukvårdstermer ;)
Orka gnäll!
Kunde du inte sagt nått trevligt istället?
Carola: Hoppas alla piggnar på sig snabbt. <3
Det är en högst aktuell sjukvårdsterm kan jag meddela. Patienter läggs in som ’commotio-obs’ titt som tätt.
Och du Carola, du är fantastisk!
En ”nyfiken i en strut”-fråga som du inte behöver svara på om du inte vill…
Du skrev att P var på umgängesbesök, hur är det tänkt att det ska fungera?
Blir det en stund hemma hos dig i början (och hur känns det för dig i så fall) och sen utökas så att säga med umgänge pappa/barn någon annan stans eller hemma hos honom?
Hoppas för din skull (och barnens så klart) att det kommer funka bättre…
Kram till dig, du vet väl om att vi (alla dina läsare) beundrar dig och det du gör för dina fina ungar!
Carola: ungefär så, fast inte hemma hos honom eftersom han bor i en etta och inte kan ha dem där…och inte har för avsikt att att dem mer än några timmar per gång heller…HUr det känns? Att ha den man jag en gång litat blint på, den jag älskat, som svikit och fortsätter förstöra, i min närhet…tja, det känns.
Kram <3
Aj aj aj, lilla gumman.
Hoppas verkligen det inte blir sämre, att det inte blir någon långdragen historia av detta fall.
Ta hand om Er och jag hoppas ni får fortsatt trevlig sommar!
Styrkekramar i massor
Skickar en stor kram till dej och dina barn! Kämpa på!
Funderar på det här med CT röntgen, min dotter gjorde en sådan när hon var fyra år..vad är faran med en sådan röntgen på småbarn?
Carola: massa strålning men väldigt bra röntgen , så man väger ju för och emot. Gjordes rtg på din dotter var det säkert befogat . ;)
Ja man misstänkte hjärntumör så det var befogat. Funderar nu om röntgen kan ha skadat henne på något vis (får googla lite tror jag).
Carola: med största sannolikhet NEJ. Däremot vill man ju minimera strålningen. En misstänkt hjärntumör vill man ju inte missa,, tur det inte var nåt.
Det handlar lite om att man inte ska utsättas för för mkt strålning under hela livet, man vet aldrig vad som händer senare. Kanske måste man bomba med rtg och därför minimerar man alltid strålningen om man kan . Oroa dig inte! <3
Det största <3 till dig Carola.