Familjen Annorlunda

Hej!!

Hörrni, bråka inte i kommentarerna, det blir så trist då. Jag vet att ni har lite olika åsikter, och att en del inte riktigt vill döma utan att ha bådas versioner, och det är ju helt ok, men ni lär bara få en här. Jag har bara min version, och jag kan lova er att om det är någon som vill höra hans, så är det jag! Jag har bett om den länge nu, bönat om att få reda på vad som hände och varför han inte anser att den familj han hade, som älskade honom, inte var värd att ens försöka kämpa för och insett att jag aldrig kommer få svar. Det finns massor av konstiga saker som han gjort som jag önskar att få svar på, så man kan släppa dem, men jag får inte det. Handlar om saker som han aldrig skulle gjort förr, men nu bara rycker på axlarna åt. Jag hade svårt att acceptera det, jag är ju en sån person som vill ha raka rör, och inte massa oklarheter, de ligger bara och stör i evigheters evighet, men vafan, man får inte alltid bestämma, och för min egen sinnesfrids skull så har jag insett att det är bara att blunda.

Dock är det extremt svårt att känna tillit gällande något som han är inblandad i längre.

Så ni behöver inte gräla med varandra:)  Snubblar ni över hans version någonstans, så var snälla att dela med er till mig :)

 

Och nu vidare till roliga saker!!

Min andra dotter, Patricia, har tagit studenten!!

Dagen avlöpte enligt planeringen, det kom lite regn, men då satt vi under en markis och åt mat, och hon var hemma och inte på ett flak så det var vältajmat.

Patricia klev upp före 6 för att fixa sig, och jag vaknade strax före sju och kollade så hon var uppe, hon behövde hjälp med sin klänning, den knäpps i ryggen:)

Hon var såklart vacker som en dag♥

Dessa studentmössor är en djungel:) Tillval på tillval, och en mössa kan kosta hur mkt som helst, den kan ha webkamera och fan och hans moster, men den här är nog en rätt normal variant, kostade runt 7-800kr..

Min mössa ligger i en plastpåse, och där har den legat sen jag tog studenten nån gång på stenåldern. De var dyr den med, men egentligen är det ju galet att lägga pengar på en ful mössa man använder en gång. Om man inte vill vara lite fjollig och ha den på sista april här i Uppsala förstås ;)

Hur som helst så hör den till!

Fina, fina ungen min!

Den alldeles fantastiska klänningen köpte hon från Nelly.com, och den satt som en smäck, förutom ett av axelbanden som var lite felsytt, men det sydde jag några stygn i när den var på, och så blev det bra det med:)

Klackarna till var höga, och då blev den alldeles lagom i längd, men tillräckligt lång för att släpa i marken, så det var till att hålla upp den lite:) Den ska ju vara så.

Jag skjutsade ner henne till halv nio, där hon mötte upp sin klass och fick frukost och blev fotade osv.

Här hemma styrde jag med ungarna, fixade och grejade, och tog på dem kläderna i sista sekund så de inte skulle hinna smutsa ner sig :)  Vi kom iväg i väldigt god tid, sådär så jag funderade på vad vi skulle fördriva tiden med när vi väntade …men vid en övergångsställe nästan framme så gick en familj över vägen bärandes på ett studentplakat som det stod Elliott på. Och jag vill tacka Elliott för att hans finns, för att hans familj gjorde en skylt och för att de gick förbi mig, för då insåg jag att FAN jag hade glömt studentskylten! Helvete.Hur fasen kan man glömma den? Ja, vi glömde ju Jordans dopklänning och kom nästan hela vägen till kyrkan…men att göra en repris ;)?

Det var ju bara att göra en U-sväng och susa hem igen, och jag var ännu mer tacksam över min fina syster som bett sin kompis som jobbar precis i krokarna att få låna hennes p-plats. Jag hade gott om tid att vända och hämta skylten, och sen ta mig in och parkera. Hade jag varit tvungen att leta plats, hade det varit kört och jag hade fått fulparkera med tillhörande böter. Tack Petra och tack Jenny!

Här är Patricia ett år gammal:)

Hon har gått på en gymnasieskola som heter Praktiska, och jag kan inte rekommendera den alls. Hon har haft hur många lärare som helst, som slutat och försvunnit och iom det så blir det ju ingen vidare kontinuitet. Hon har haft rester kvar som egentligen är uppgifter hon gjort men som nån tidigare lärare inte redovisat alternativt tappat bort….så funderar ni på den skolan..fundera lite till :)

En bra sak var iaf att den är liten, och det innebar att skaran av anhöriga inte var som en konsert med Robbie Willams, som Janelles var, utan en en betydligt mer lättöverskådlig

Så kom de då, utspringades, och det är fantastiskt att se lyckan och glädjen i deras ögon, det strålar och lyser om dem allihopa. I går var de skolelever, idag slutar de och nu ligger hela livet framför dem med oändliga möjligheter!

De kan göra vad som helst, bli vad som helst, och vill de inte behöver de aldrig sätta sin fot i en skola igen. De är fria:)

Att många av dem är arbetslösa i morgon, det är skitsamma, den här dagen är deras, med glädje och lycka.

Otroligt, och jag blir såklart tårögd. Vad annars.

Min lilla unge, är klar med skolan, och hon har ett jobb :)  Fasen vad stolt jag är.

Radio var där och intervjuade ungdomarna, och Patricia och hennes kompis fick prata lite, jag vet inte vad de sa för det hörde jag inte, men de såg glada ut:)¨

Fina, fina, älskade unge.

Fasen vad kort jag känner mig!

Så var det dags för flaket. Varje år rapporteras om olyckor med studentflak, men vad jag vet inga i Uppsala. Vad jag fattat så har alla flak vuxna med, och de får inte ha glasflaskor med sig, och även om de såklart hoppar och skriker så har flaken höga sidor. Inga låga broar har vi heller…fy farao. Jag fattar ju att olyckor händer, men det känns ändå seriöst här.

Vi vinkade av henne och så åkte vi hemåt.

Mamma och pappa hade åkt i förväg och påbörjat maten, och vi hjälptes åt med att plocka fram tallrikar och pynta fint ute med serpentiner och blommor, barnen fick gå väg och plocka lite:)

 

Jag vet inte vad det är, men det tar evigheters evighet att ladda upp bilder idag igen. Nu har jag hållit på i över en timme, och har en hel del kvar…

Jag får lov att återkomma!

Måste sova lite, jag är ganska slutkörd av de senaste dagarna, veckorna, igår somnade jag som en gris före elva, och det är liksom inte det vanligaste.

Så, jag uppdaterar med fler bilder så fort jag kan, och så skriver jag det i rubriken så ni vet :)

Sov gott nu!

Natti natti :)

 

Uppdaterar:

Sådärja, tillbaka med lite fler bilder:)

Snittar innan maten, i väntan på att Patricia skulle ringa och be om hämtning, det var ett antal olika men de här är mina favoriter, mozarella, basilika och tomat på ett litet kex:)

Krävs inte så mkt för att jag ska bli nöjd ;)

 

Förutom vi som tagit emot henne vid utspringet så anslöt farfar med fru, Helen,Mio och Erica och så småningom Patricias kompis Lisa.

Så kom hon då, halvdöv efter två och en halv timme på ett flak med stans värsta ljudanläggning, det var ett drag utan dess like i den:)

Trött, ont i fötterna, varm och svettig, men GLAD :)

Vi började med en skål i champagne, eller Pommac:

Jag drack champagne, och innan jag ens smakat vickade jag ut ett glas över hela min kjol…hm..sen fortsatte jag i samma stil, och de få droppar jag råkade få innanför västen var försumbara i det stora hela, knappt så strupen blev fuktig ;)

Barnen älskar när jag köper de här Magnumflaskorna med Pommac, det är fest och glamour ♥

 

Mitt bidrag till matlagningen, en köpt västerbottenspaj:)  Jag gillar inte att laga mat, som ni vet ;) Men…jag lovar att när Robban och Corirnda konfirmerar sig nästa år, så ska jag laga mat (=beställa smörgåstårta)

Mamma lagar bästa maten, och det här är det alltid strykande åtgång på, en laxsida i ugnen med ett täcke av crème fraiche och dill och…??

 

Fläskfilé, potatissallad och romsås, som är till laxen. Det var nog nåt mer åxå, men det hamnade inte på bild och då glömmer jag…hm…jo kyckling var det ju :)

Vi åt och smaskade i oss, och Patricia hörde inte ett dugg av vad vi sa, det tjöt i hennes öron och det gav sig inte..det tog några dagar faktiskt innan hon hörde som vanligt igen, och nästa gång ska jag komma ihåg att ge studenten öronproppar.

Tårtan hade jag faktiskt gjort, en vanlig jordgubbstårta, med fyllning av vaniljkräm och grädde.

 

Patricia gillar Seven elevens brownies…och det hade syrran snappat upp och beställt fyra stycken som hon sen dekorerade med dumle och marschallows:)

Gott!

 

Det regnade en skvätt när vi åt, så det blev lite kallt och ruggigt men poolrummet lagrar värme, så där kunde vi sitta och äta efterrätt och öppna paket.

Hon fick pengar, smycken, en klocka av mig och barnen, en billig rackare eftersom det är som accessioar hon ska ha den, en ring av syrran, och sen den stora presenten av oss, var ett hemgjort presentkort på ett antal tusenlappar som hon får göra en tatuering för eller handla på Ikea. Vi ville inte låsa upp pengarna i ett riktigt presentkort, eftersom hon skulle få lite valmöjligheter., men inte för många dock ;) Nu kan hon med lite smart planering få både tattoo och ikea :)

Det var vid det här laget rätt sent, och folk drog sig hemåt, Patricia laddade om och fixade sig inför kvällens festligheter inne i stan, på Flustret.

Jag skjutsade ner henne även hit, och hon hade dagens andra klänning på sig:)

Sen såg man inte röken av henne förrän sent dagen efter , precis som det ska vara …:)

 

Så nu har Patricia tagit studenten, fy fan vad hon är bra!!

 

Hon var nöjd med sin dag, och det är det som är viktigt, då är jag nöjd ♥

Hemma röjde jag, och fixade så det var ordning och reda, slängde småkillarnas kläder i tvättmaskinen för att sen hänga dem på tork mitt i natten och hoppas att de var torra till nästa dag, då det var dags för skolavslutningar.

Det var de, och vi kom iväg i tid, och fast jag vet att det alltid är svårt med parkering vid kyrkan sådana här dagar blir jag lika förvånad varje gång att det är så förbannat mkt bilar ;)

Jag parkerade på gräsmattan, innanför en annan bil, tänkte att jag ska liksom sitta på alla tre avslutningar så jag kan lika gärna stå längst in. Vissa år är det en avslutning, då har man tur och alla barnen får samma tid, men i år var det tre…först Novalie, sen Lovelia och sist Trixie.

Första stod jag ute, det finns en altandörr längst bak som alltid är öppen för det är så fullt med folk och varmt och svettigt, och där ser man bra, men kan låta pojkarna springa ute och leka. Husmor gav mig och Mia en varsin kopp kaffe:D  så vi stod där och fikade och pratade:)

Jenny kom efter en stund, och vi hade trevligt där utanför, men sen blev jag ensam, de hade bara en i år, men då kom Janelle och Simon, vilken tur.

När de kommer vill småkillarna hänga med dem så vi kunde sitta inne i kyrkan, längst bak på borden, och kika på de två kommande. Med avbrott för att gå ut mellan varje och säga Glad sommar till fröknarna.

Novalie:

 

Lovelia:

Det är hennes första avslutning som skolbarn och lyckan i hennes ögon går ju inte att ta miste på, inte heller stoltheten. Hon har ju varit på avslutning varje år sen hon föddes, men den här var den första i hennes ögon:)

Trixie:

Som synes i bakgrunden är det inte bara jag som står på gräset ;)

Jamie ville ju åxå vara med:

 

Janelle och Simon följde med oss hem och så åt vi upp den tårta som var kvar sen dagen innan, och sen svidade barnen om till lekvänliga kläder och försvann:)

Kvar satt jag i solen, och andades.

Nu är det slut på tider, slut på stress, slut på skolan. Det börjar i höst igen, men tills dess tar vi dagen som den kommer, och det är fantastiskt.

 

På lördagen sen var det gatfest, och det däringa umgänget, och söndag hade vi lite fika för Joel och Patricia, de är ju lika gamla och alltså missade vi Joels och de Patricias studentfirande, men det tog vi igen nu.

Jag har redan i några år talat om för Robban och Corrinda att de är tvungna att gå på samma gymnasieskola, för hur i hela friden ska jag kunna dela på mig annars? De är inte ett dugg sugna på det, men jag ”tvingar” dem.

Att missa något av deras utspring är inte ett alternativ. Det går inte. Jag vill se båda.

 

Fredag var jag på ett kettlebellpass med Olle, och det var effektivt, tungt, tufft och svettigt, och träningsvärk på ställen som annars inte brukar kännas så mkt. Hela baksidan, massor i sidorna och baksida lår ska man inte ens tala om;)

Idag var det ett cirkelfyspass med Martin, men det hade blivit någon miss i kommunikationen, så han visste inte om det, och kunde ju inte komma på en sekunds varsel, men eftersom Friskis och Svettis har så bra medlemmar, så grejade vi ihop tio stationer, och så kom en av tjejerna från gymmet och höll koll på klockan och peppade oss:)

Cirkelfys innebär ju att man jobbar 45 sekunder, sen vilar/förflyttar man sig till nästa station. Tio stationer, tre varv.

Ledarna har ju musik som tystnar 15 sekunder, och utan det är det svårt att veta hur länge man ska jobba, men nu fick vi köra med hjälp av vanlig timer, och finns det bara vilja så går det mesta att lösa :)

Det blev ett killer-varv, och jag måste bara ge lite cred till de tjejer som tog kommandot och styrde upp, jag älskar folk som kan ta befälet :)

 

Nu ska jag sova, i morgon ska vi ut till husvagnen!! Jag har packat och packat och tänkt och funderat hela kvällen , tiden har inte funnits innan så det får bli lite som det blir. Syrran kör pappas bil med släp och jag har barnen i min, så åker hon hem på kvällen sen för hon ska jobba. Min syrra är den bästa syrran i hela världen ♥

Kyl, grill, bord och bänkar osv ska upp, och det ryms inte i bilen, så det är tack vare henne vi kan åka upp nu :)

Sen hoppas vi på sol och värme!

 

Jag återkommer såklart:)

Natti natti :)