Ja, alla dessa tankar man hade om hur man själv skulle bli som förälder. Förutom att man absolut ”inte skulle förändras bara för att man fick barn”, som min förra seriestrip handlade om, så fanns det ju även en del bestämda åsikter om det här med barnmat…
Minns även illusionerna om ”lugna och harmoniska familjemiddagar”. (”Herregud, det är ju bara att sätta tydliga gränser och skapa en lugn och trevlig miljö vid middagsbordet!) Verkligheten blev istället något närmare den klassiska scenen i The Matrix… 🙂
haha!! Matrix-middag har vi också här hemma!!!
klockrent
Känner igen det till viss del och ändå inte. Laga två middagar har jag aldrig gjort faktiskt men visst blev inte mycket som man tänkt sig. Jag fick barn när jag var 20 och hade inte hunnit fundera så mycket på allt med uppfostran. Däremot fick jag höra mycket ”det är BARA att göra såhär och såhär så gör barnen som man säger”. Ingen berättade sanningen om att barn kör sitt eget race i mångt och mycket. Hur mycket man än var konsekvent, bestämd och höll sig till fasta rutiner. Nu när jag blev förälder igen vid 30 så fanns fortfarande inga självklara ”jag ska aldrig”. Nä bäst är nog bara att försöka ta en storm i taget 😉
Kloka ord, tror du har helt rätt! 🙂