Hörrni, kära, underbara läsare!
Ni har märkt att jag inte alls varit på ett bra ställe på sistone va? Svårt att missa liksom. Det har pågått SÅ mycket inombords och runt omkring och jag har tyvärr behövt ta lite paus från er för att reda ut saker.
Igår var det som att något brast inom mig och det fick mig att inse vad jag behöver göra och självklart vill/behöver jag dela det här med er, eftersom jag behöver ert stöd och fluff, nu mer än någonsin.
Det kommer att ske TVÅ stora förändringar inom kort och som den listälskande person jag är kommer här en lista med TVÅ punkter på saker som kommer att förändras:
1. Jag ska sluta plugga. Nu har jag kört på en månad och försökt hålla en någorlunda god min inför er men det har verkligen inte känts bra. Jag har hört att det ju SKA kännas tufft till en början och att INGEN förstår något(?) men igår insåg jag att jag haft kul 0 gånger sedan jag började. Texterna vi ska läsa är för mig helt obegripliga och sövande. Jag får panik och gråter minst en gång om dagen för att jag varken vill eller kan skriva det vi förväntas skriva och det blir liksom inte lättare. Jag har helt enkelt börjat på fel utbildning.
Jag försöker i alla fall intala mig att det är utbildningen som är fel och inte jag men ärligt talat, just nu känner jag mig så låg, misslyckad och värdelös att jag skäms när jag skriver det här. Jag skulle ju bli något? Nu är jag…INGET?! Får panik.
2. Jag ska sluta blogga på Loppi. Även här känner jag mig misslyckad men det känns helt enkelt inte bra, av olika anledningar. Jag kommer mest troligt att återgå till min gamla blogg och bli mig själv igen.
Jag kommer att berätta mer om båda dessa punkter, paniken och ångesten men just nu måste jag få vila och djupandas. Fattar ni att jag på ett dygn avslutat två av två inkomstkällor i livet och att jag nu har NOLL kronor in varje månad? ÄR JAG GALEN?!
Tips om vad jag ska bli, jobb ni kan erbjuda eller nedgrävda skatter mottages mer än gärna! Tar gärna också emot kommentarer där ni skriver att det kommer att ordna sig, att Åke inte har världens knäppaste mamma och så vidare.
Fastän jag är på botten och känner mig helt usel, har jag ändå en liten strimma i mig som känner mig stolt. Stolt över att ha en så stark magkänsla, att den överröstar allt annat och till slut blir hörd.
I övrigt är jag usel och skäms. Vad är jag för förebild för Åke? Vad är jag för stöd i livet för Leif? Varför lyckas jag inte med något? VAD SKA JAG BLI NÄR JAG BLIR STOR?! Får helt enkelt hoppas att magkänslan dyker upp igen och visar vägen.
Följer ni med mig tillbaka från Loppi, eller är ni less på mig och mina känslostormar nu?
Så starka och viktiga beslut! Att stå för det dessutom, beundransvärt! Det löser sig alldeles säkert för du är grym!
Du fina människa! Jag tycker du gör helt rätt som hoppar av din utbildning om den inte känns rätt för dig, men förstår fullständigt dina jobbiga känslor kring det hela. Jag har själv tagit samma beslut och mådde så dåligt av det. Jag pluggade till sjuksköterska och valde att lämna utbildningen efter två år och då hade jag bara ett år kvar innan jag skulle bli färdig. Jag kände mig misslyckad, vilsen och som att jag hade svikit mig själv och min familj.
MEN när beslutet var taget och jag hade kommit in på en annan utbildning, som jag trivdes mycket bättre med, kändes allt så himla mycket bättre. Nu känner jag mig stolt över mig själv som vågade ta det där jobbiga beslutet för 4 år sedan och nu är jag en nyutexaminerad maskiningenjör. Med detta vill jag säga att jag tycker du är så cool som vågar ta beslutet och du ska vara stolt över dig själv. Det fina med livet är att man får ändra sig och sen ändra sig igen. Kram på dig! <3
Å men heja dig! Så himla bra beslut tycker jag det låter som. Man ska göra saker man mår bra av! Och självklart följer jag med dig till din nygamla blogg. Jag insåg när jag läste att du tänker flytta tillbaka dit att jag faktiskt har saknat din gamla blogg! Tror det kommer bli fantastiskt!
1) Låter som ett förträffligt beslut att sluta studera! Givetvis kan jag bara relatera detta till mig själv, och jag läste en 3-årig utbildning trots att jag redan efter 1 år var säker på att det var fel. Gud så dumt… Har haft så mycket ångest efter det för studielån och att ha en utbildning där jag egentligen inte vill jobba med yrket. Ångest deluxe. MEN håller nu på att vidareutbilda mig inom en specifik del, och det känns helt rätt. Svårt ja, men ändå roligt och lärorikt. Och känns det inte det minsta ROLIGT, ja då är det inte för dig. Smart att känna efter och våga ta beslutet!
2) Också ett så klokt val, tror jag! Du tar kontroll över ditt liv och ditt mående. Det krävs styrka för att våga det. Heja heja!
Ps. Vad-ska-jag-bli-ångesten… Den värsta ju. Kollat KY-utbildning? Redovisningsekonom? Logistik? Läkarsekreterare? Undersköterska? Fotterapeut? Kan vara skönt att ha ett praktiskt yrke i botten.
Jag kommer följa dig för jag älskar att läsa din blogg! Jag vill läsa om vad ni gör, hur Åke utvecklas och allt annat du skriver om 🙂
Klart att jag följer dig där du finns! Att ta stora beslut är jobbgit och jag känner så igen känslan av att känna sig misslyckad och när det gäller ens barn vill man ju bara göra sitt bästa och det bästa för dem. Man ska må bra med det man gör!! Kram
Vet du! Jag vet exakt känslan! !! Jag avslutade en utbildning när jah var 22 år (idag 30) efter 2 månader. Jag flyttad upp till östersund…sa upp mig på jobbet hemma..fick hjälp av familjen med massor…fick en dator. ..ja…o jag brakade ihop. ..blev deprimerad. ..kände inte igen mig själv. 60 mil hemifrån. ..ja valde att hoppa av men OJ som jag skämdes o kände mig misslyckad i många år men inser nu stt JAG inte var mogen just då…har inget med ålder att göra…men vet också känslan när jag etkände för mig själv o andra…vilken lättnad skulle få komma hem igen 🙂
Så jag vet exakt hur du haft det..låssas håller upp en mask osv….men BRA gjort. Känns det inte rätt så ska du lyssna. Sen kanske det är utbildadningen eller tajmingen…eller båda…eller inget av det. Vet bara att man ska må BRA när man ska göra nya stora förändringar som att börja plugga t ex….
Bravo igen. Du är stark!
Du skulle passa sjukt bra som att skriva bra texeter i nån tidning. Eller bli politiker…tror även du skulle passa bra inom jobb med ”förändringsarbeten” eftersom du har så sunda värderingar!
Ps. Glöm inte att det finns KY-utbildningar som bara är på 2 år…tips om du vill plugga i framtiden men inte orkar i 4-5 år.
Stor kram igen (min favorit bloggerksa…följer dig vart du än går:)
Du är bäst! Om du inte mår bra, hur ska då Åke, Leif & Ralf kunna må bra?
Everybody wants happiness
Nobody wants pain
But you cant have a rainbow
With out a little rain ♡
Följer efter dig vart du än förflyttar dina visa ord & mänskliga tankar!
Tack för att du är DU! ♡
Du är ju en fantastisk förebild för ditt barn därför att du visar att DU ÄR MÄSNKLIG och att du VÅGAR lyssna på din magkänsla. Det vågar inte alla! Att som vuxen våga visa sig svag är starkt! Hejja!
Åh Elisabeth! Förstår att du känner dig ledsen för att utbildningen inte funkade, men försök se det som att du nu testat en väg som inte ledde fram helt enkelt, bara att vända om och prova nästa stig. Skönt att du provade och kom på att det inte var rätt för dig så pass tidigt! Du kanske inte är redo att prova en ny utbildning redan nu men någon dag framöver kommer du att hitta något du brinner för och vill göra i livet!
Och angående din blogg är det självklart att jag kommer att fortsätta läsa på din gamla adress! Det var där jag började läsa din blogg och vill mer än gärna fortsätta läsa den där! Hoppas att du kommer känna att det känns bättre att vara hemma på den gamla portalen än den du bloggat på ett tag nu. Jag gillade verkligen din blogg på förra så kommer definitivt bli toppen Elisabeth!
Åke har en mamma som vågar pröva på saker i livet och är modig, både när det handlar om att byta väg i livet och prova plugga en helt ny utbildning på en ny ort, eller att klippa håret så som hon själv vill ha det! Det är verkligen någon att se upp till, och det kommer han att göra! Lycka till med allt, jag hejar på dig häftiga, modiga, egna, insiktsfulla, kloka, spralliga, tokiga, härliga du! <3
Det är ju fantastiskt att du är så stark att du tar tag i det! En bra förebild för ungarna är väl en förälder som visar att det viktigaste är att må bra. Pengar är bra men en har ta mig katten bara ett liv, en kropp och en förvirrad hjärna. Asbra att du inte, som jag haha, gått två år på en utbildning med studieskulder osv för att sen hoppa av. Å andra sidan utan alla mina misstag finns inte en chans på kartan att jag vore där jag är idag 😉
Så ska hålla mig från tusen glada klyschor och bara avsluta med pepp pepp pepp!!
Du är absolut inte värdelös och heller ingen dålig förebild för din son! Alla har svackor och bara för att en utbildning inte passar dig innebär inte det att du är dålig och inte kan hitta rätt i någon annan utbildning. I Sverige har vi extremt mycket press kring när och hur saker ska göras och det är extremt tråkigt. Om du kommer på vilken utbildning som är din när du är 40 så är det också helt okej, precis som om du inte utbildar dig alls och tar ett jobb du intet behöver utbildning för. ALLT är okej, bara du mår bra. Pressa inte dig själv! Kramar.
För mig känns det skönt att läsa ”VAD SKA JAG BLI NÄR JAG BLIR STOR?! Får helt enkelt hoppas att magkänslan dyker upp igen och visar vägen.”, jag känner exakt så och det känns skönt att veta att jag inte är ensam om känslostormar och att känna mig lite vilsen. Tack för att du är öppen och ärlig!
Testa söka t ex personlig assistent? Ica? Gruppboende ?
Säger som alla andra; du är en BRA FÖREBILD, som säger stopp när det känns jobbigt och tar ansvar för dina känslor. Det är viktigt. Tycker för övrigt det är toppen att du lämnar Loppi, eftersom det faktiskt märks på flertalet bloggar här att man, ett: MÅSTE komma upp ett antal inlägg/dag och två: inläggen är extremt anpassade efter vad(att) läsarna gillar dem, snarare än att bloggaren själv gör det. Fattar att detta gäller alla vinstdrivande portaler men har inte märkt av det lika tydligt på andra. Tänkte kommentera detta tidigare eftersom det verkade skava, men ville inte lägga mig i osv. Hur som helst, studierna väntar alltid om du vill tillbaka(OBS ej tvång ju) *intalar även mig själv detta som avbröt studier i gbg och valde att flytta tillbaka till hemstaden jag ej trivs i, för att råka bli gravid och sedermera ej ha råd/förutsättningar att flytta tillbaka*. Du är i alla fall en cool person, och jag hoppas det ordnar upp sig inom kort 🙂
Jag tänkte att när man får barn så startar ett nytt liv. Saker omvärderas, man får nya perspektiv och inte nog med att man ska lära känna det nya lilla barnet, man ska dessutom utforska vem man själv är som förälder – och i en relation som prövas i nya situationer hela tiden.
Då är det ju inte så himla konstigt att det inte finns plats för alla nya intryck som kommer i livet som student? Det kallas inte pluggbubblan utan orsak, men den bubblan är ju jävligt svår att inte spräcka som småbarnsförälder.
Jag vill iallafall stå i din hejaklack och hurra sådär pinsamt högt, för du är så himla klok och ärlig. Vad skönt att du tagit beslut, gotta dig nu i att den processen är över! Ta en AW! För nog fan har du jobbat hårt för att komma fram till hur du ska göra.. 🙂 stora kramar!
/Maria
Man ska ALLTID lyssna på magkänslan. Den har aldrig svikit mig. Om jag får bjuda på mitt motto i livet: allt löser sig 🙂 och du, du är världens bästa förebild till Åke. Du lyssnar på dig själv. Stor kram
Jag tycker du är väldigt modig. Själv läste jag 5 år på två utbildningar som ledde till jobb jag inte vill jobba med. De ledde mig iofs vidare senare å det blev bra ändå, men ångrar att jag inte satte mig ner, tog en rejäl funderare och läste någonting jag verkligen ville. Det blev många år med studielån som försvårar att börja plugga nu. Har fortf (blir 31 om några månader) ingen aning vad jag ska bli när jag blir stor, så du är inte ensam i det.
Åke kan vara glad över att han har en mamma som vågade och som provade, men som också lyssnade på sig själv och prioriterade om när det inte fungerade.
Jag följer dig vännen! Du är så modig som går din egen väg, lita på magkänslan ❤️ Stor kram!
❤️❤️❤️❤️
Vill skicka en stor KRAM till dig! Helt rätt att lyssna på sig själv! 🙂
Självklart fortsätter jag följa dig 🙂
Jag hänger på såklart! Jag vill ju läsa din blogg oavsett var du bloggar.
Blondinbella vill ju starta en LCC-SALONG, det kanske vore något för dig? 😉
Du gör helt rätt när du väljer att hoppa av något som du känner inte är rätt. Du har helt rätt att det ska vara kul att läsa. Självklart kommer jag att följa med dig tillbaka till den förra bloggen. Du verkar vara en väldigt härlig person och jag har följt dig sedan du var med i gravid vecka för vecka. 🙂
Hej!
Brukar aldrig kommentera men kände att jag ville skriva några rader. Jag tycker du gör helt rätt som följer din magkänsla. Jag pluggar själv på distans till lågstadielärare i Härnösand. Hade ångest första veckorna för allt var så svårt, men aldrig hade jag planer på att bryta för det kändes liksom helt rätt och jag var övertygad om att jag ville bli lärare. Nu är jag inne på sista året och ska börja skriva c-uppsats vilket känns sjukt. Det jag vill säga med det är att du hade aldrig övervägt (hur svårt det än var) att bryta din utbildning om det verkligen var detta du ville! Klart du känner dig misslyckad, men det är okej att känna så! Du kommer hitta det du vill bli, för Guds skull du är ju pur-ung 😉 (men om du vill ha tips, även fast Leif är det så säger jag lärare i det yngre åldrarna!! Bästa yrket ever, och en hyffsat lätt och lugn utbildning, elr varför inte förskollärare?, du verkar ju bäst med barn)
Och angående flytten, bryr mig ej vart du bloggar! Följer med och tkr det är lika bra när du bara visar en random dag som när du skriver något ”viktigare”. Kör hårt!!
Heja dig! Vad bra att du följer din magkänsla, livet är för kort för att slösa bort på saker som får en att må så dåligt. Jag följer absolut med till den andra bloggen!
Klart jag följer med vart du än bloggar!!
Det känns ju helt rätt! Tror att det kommer ordna sig.
Ni har du provat, nu vet du..
Man lät sig avtalet man göra och du är fin förebild för sonen, du vågar, visar att det är okej att ändra sig
Satsa man inte så vinner man inte, mot nya mål och jag följer givetvis med/ vilsen tjej på 30 höstar som undrar när jag kommer vet vad jag vill göra när jag blir stor
SÅ starkt av dig, och jag tror att du kommer att finna glädjen i att blogga igen, när det liksom är frivilligt. Du är en underbar person! Klart jag hänger med tillbaka till gamla bloggen 🙂 Styrkekramar!
Jag tycker att du gör helt rätt! Försök ge mer plats åt den strimma du känner av stolthet över att följa magkänslan – det om något är modigt! Jag tror verkligen på att följa sin magkänsla, det kan vara riktigt jobbigt under en tid när en ska fatta stora beslut, men i slutändan är det alltid rätt att vara sann mot sig själv.
Du är helt enkelt så fantastiskt modig. Den där strimman av stolthet, den spräcker nog väggen en dag så du blir bländad av en gigantisk sol! Heja dig som vågar och lyssnar till dig och ditt inre. Både Leif och Åke kan skatta sig lyckliga att ha dig i sitt liv.
Mycket klokt av dig. Man ska följa magkänslan. Heja heja
Jag följer dig vart du än går (fast inte på ett stalkar-sätt, och inte irl ;))
Du är ju visst en förebild! Du ser att du inte trivs med vad du gör och gör då något åt det! Tänk om fler hade den goda egenskapen!!
Kramar
Elisabeth du ska inte må dåligt över detta, det är ju nu du är stark! Att lita på sig själv är modigt! Att bryta banor och gå sin väg är mod. Universitetet är tufft. Ibland otroligt mycket mer än tufft, ohälsosamt. Du kommer hitta din väg och du ska absolut inte blogga på loppi om de stressar eller liknande. För de är inte heller hälsosamt. Försök tänka bort prestigen i livet. Du ska jobba med det som passar dig. Du har drivit eget som ung och är smart! Tänk på det!
Kram
Va stolt över att du vågar lyssna på dig själv! Känner såå igen mig i det där ”vad ska jag bli” då jag inte kan/vill ha samma jobb som innan barnet kom. Försöker tänka som nån skrev att man ju inte är sitt jobb o att man kan göra lite vad som helst… fast samtidigt vill jag ju göra nått ”viktigt”. Ursäkta babbel. Hejjar på dig vad du än tar dig för!
Du har gjort helt rätt!! Jag sa upp mig på ett jobb med fast tjänst efter 3 veckor för några år sedan. Jag misstrivdes nått fruktansvärt och sket fullständigt i att min inkomst försvann! Allt ordnade sig. Nu har jag en utbildning och jobb jag stormtrivs med!! Det kommer gå så jäkla bra för dig/er!!! Kramar <3
Bra att du gör en förändring när du känner att det inte känns rätt! Beundrar dig för att du lyssnar på dig själv så mycket! Det kommer lösa sig med jobb och plugg.. Jag hänger på tillbaka till din gamla blogg! Styrkekram till dig Elisabeth!
Förstår verkligen att det är jobbigt men det ordnar sig! I våras hoppade jag av en utbildning som jag läst i 1,5 termin för det kändes helt fel! Hade inget jobb att återgå till, mer än som extrapersonal på mitt gamla jobb en dag i veckan… Grät och hade panik! Men efter 1 månad blev jag erbjuden ett nytt jobb, gissa hur glad jag blev! Att hoppa av skolan är ett av mina bästa beslut hittills Det kommer ordna sig för dig med! Det gäller bara att se sig om och vara öppen för förslag! Heja dig!
Helt rätt! Ta beslut och gå efter dem. Den är din lycka som räknas i slutändan. Man ska köra sitt race även om det kan såra eller skada relationer.
Här får du ett bra tips som plåster och pepp! Om man som jag, är tokig i märkesvaror och kvalitet, finns det en undersökningssite, där man gör undersökningar som man får betalt för i form av poäng som man sedan kan shoppa för. Allt från Kay Boyesen till KitchenAid produkter finns. Perfekt för såna som mig som inte riktigt har råd att köpa sånt annars. Prylarna man plockar ut blir alltså helt gratis! Jag hittade länken här. Där står all info man behöver veta. http://goo.gl/BepLJk
Jag har följt din blogg ett tag men aldrig kommenterat. Dumt.
Men nu, från mig: en massa massa stöd och heja!!!
Jag tycker du har gjort alldeles rätt. Magkänslor (och andra känslor) styr en ju oftast rätt, fastän det ju ofta känns jobbigt – speciellt om man är en känslomänniska, en tänkare, en sån som ska hålla på att tvivla på saker man gör. Sån är jag och jag känner verkligen igen mig i dina känslor. Du är inte ensam. Det är inget misslyckande att göra det som känns (och faktiskt då ÄR) rätt för en. Jag förstår dock att det är känslostorms-svårt att känna det så självklart till sig själv. MEN SÅ ÄR DET.
Och alltså känslostormarna, vad vore man utan dom jävlarna?
Heja dig!
/Anna – Henkes lillasyrra
Klart jag hänger med till ny adress!!
Prestation går inte före mående, det finns ingen anledning att prestera för presterandets skull. Det måste också kännas rätt och vara kul!
Du är så HIMLA starkt och modig som följer magkänslan och du är en otrolig förebild för Åke som visar att man ska följa sitt hjärta och verka för att må bra.
Självklart följer jag med dig tillbaka från Loppi!
Klart jag följer med! Åh vad du är modig som vågar lyssna på dej själv och inte på vad du tror att andra tycker att du ska göra! Ta hand om dej, du har bara ett du! och det verkar vara ett himla bra du! Lyckliga Åke, Leif och Ralf som har dej!
Du har redan fått en massa bra tips redan, så jag tänkte bara säga, det kommer ordna sig! Du fixar det här! Självklart följer jag dig oavsett blogg!
Hej! Jag vet inte varför men jag har lite haft på känn att din utbildning inte känts rätt för dej. Modigt av dej att våga hoppa av! Såklart att man inte ska göra något man inte trivs med. Jag har inga tips på vad du skall göra istället, det måste du komma på själv. Är det helt uteslutet att jobba som frisör igen?
Klart att vi följer med dej till vilken portal du än skulle välja. Hallå!!! du behöver inte ens fråga 😉
Ta hand om dej, kom ihåg att du är bra som du är! Kram <3
Du inspirerar mig att leva mitt liv på ett mer ärligt sätt. Älskar att du är äkta. Glöm aldrig det.
men vilken förebild DU ÄR!! <3 herregud, du har ju gjort helt rätt!! Känns det inte bra, så är det inte bra. Jag kan lova att skulle Åke hamna i din sits när han är vuxen, skulle du 10/10 gånger råda honom till att göra exakt som du gjort nu! Man måste våga "hoppa" som du har gjort nu för att komma dit man vill. Man vet inte jämt vad som väntar, men det kommer bli bra i slutändan när man följer sitt hjärta. Följer man inte sitt hjärta är det sällan det slutar så som man vill. Detta kommer i längden helt klart vara bäst för er familj <3 du är lååångt ifrån den första som valt fel utbildning! Och långtifrån den första som säger upp sig från sitt jobb för att man inte trivs. Heja dig Elisabeth!
Du gör helt rätt som följer din magkänsla. Önskar att jag var stark nog att göra detsamma och kunde säga upp mig från mitt jobb som får mig att må dåligt. Jag kommer fortsätta följa dig var du än bloggar!
Tycker du ska vara stolt som tagit dessa beslut i livet, många kör bara på för att dem inte vill vara ett stort misslyckande för sig själv och andra, men du behöver inte bevisa något för någon annan du är världens bästa mamma som visar åt Åke att om det inte känns rätt då ska man inte fortsätta! Jag följer självklart med dig i flytten, du är en stor inspirationskälla för mig 🙂
Kan inte annat än att instämma i alla andras kommentarer. Det är så bra att du gör det som känns rätt för dig ävne om du säger att du är osäker och skäms. Och om jag skulle gissa så vill nog Åke bara att hans mamma ska må bra.
Följer såklart med tillbaka
Jag förstår Dig! Jag tycker du är modig och KLOK som vågar prova både en ny bloggportal (heter det så?) och provar börja plugga men vågar sluta för att det inte känns rätt. Själv kämpade jag mig igenom skola med gråten i halsen och ångest och har nu en utbildning och jobbat i 5 år. Trivs helt ok med jobbet (aldrig haft ett drömjobb) och har underbara kollegor. Men ibland tänker jag, tänk om jag skulle gjort något annat och vad tusan skulle det vara då?! Det är aldrig ett misslyckande utan bara en ny erfarenhet. Kram
Instämmer med alla fina kommentarer ovan! Du är SÅ MODIG & SÅ STARK!!! Fantastiskt att du följer din magkänsla! Den är jäkla bra den där.. Magkänslan! 😀 Jag känner igen mig till viss del. Med nystartat företag som inte genererar en lön så här i startskedet känner jag mig ibland så oerhört dålig gent emot min sambo. Men ibland är det så i livet. Periodvis. Det kommer med all säkerhet att vända och man måste ju prova!:D Jag brukar tänka på, (om det är någon specifik person som sagt det eller om det är ett allmänt ett talesätt, det vet jag inte) men, ”man ångrar aldrig det man gjorde, man ångrar bara det man inte gjorde”, det kan man ju tycka lite si och så om. Men det är tydligen så att de flesta som blir tillfrågade om saker de ångrar oftast nämner saker som de aldrig gjorde, eller provade, när dem hade chansen, och det kan det nog ligga mycket i. Man vet ju aldrig om någonting passar för en själv innan man har provat. Det är skönt att tänka på ibland faktiskt, och det är väl att vara en förebild om något, att faktiskt våga prova saker och utforska livet! HEJA HEJA HEJA! Ha inte panik! Njut & var stolt över dina beslut och försök se alla nya möjligheter! Det kommer bli SUPERBRAAAA!!! Och självklart kommer jag fortsätta läsa din blogg! <3 <3 <3
Åke struntar i ditt jobb, din ev utbildning eller liknande. Han bryr sig om vem du är, inte vad du har för sysselsättning! Du är så bra som du är, det kan ju ingen ändra på! Bra beslut att gå tillbaka till din tidigare blogg, det känns som att du mådde bättre där! Kram!
Jag tycker att det är jättekloka beslu du tagit helt klart. Mår man inte bra i det man gör så måste man göra det som får en att må bättre. Du är en jättebra förebild för Åke när du väljer att följa magkänslan!
Ibland måste man verkligen lyssna på sig själv innan kroppen reagerar på ett helt annat plan och livet aldrig blir desamma… stolt över dig att du vågar kasta dig ut i ovetande för att hitta rätt. Igen ide att slösa massa tid på något som inte känns bra. Du är inte misslyckad bara så du vet! * kram*
Misslyckad???
Nääää en ENORM styrka är vad du har….
Åke & Leif kan skatta sig LYCKLIG som har dig…..
LYCKA till….. Å mig blir du INTE av med å jag följer med STOOOR spänning med på NYA äventyr 😉
Kraaam på dig
Du är stark Elisabeth! Att våga följa sin magkänsla är starkt bara det. Jag var själv tvången att tänka över min livssituation när jag började plugga till sjuksköterska. Det var lite långt att pendla och det var på heltid (4h tåg per dag) Då är det bättre att fatta beslutet som stjälen mår bäst av. Jag vet dock att det är sjuksköterska jag vill bli men ska läsa på ett universitet närmre mig. Känns det inte rätt så känns det inte rätt. Det kommer fler tåg.
Andas djupt, så ja, andas djupt igen…. Bra! Nu ska jag som är en lite (fast bara lite :-)) äldre kvinna än vad du är ge dig några sanningens ord. ALLT kommer att ordna sig ! ALLT! Jag var i samma sits för några år sedan och jag svär dyrt och heligt att i stort sett alla du möter på gatan har varit i detta vägskäl. Inga pengar, ingen självkänsla, inget självförtroende, ingen framtid. Jag har följt dig sedan dag 1 på GVFV och fortsatt följa dig sedan dess och tro det eller ej, men man får en ganska bra uppfattning om en människa då. Ja jag inbillar mig det i alla fall och nu säger jag det bara rätt ut: DU ÄR FANTASTISK!!! Du har precis alla förutsättningar för att få ett lysande liv! Du vågar känna, du vågar prata, du har humor, du har ett hjärta, du är kreativ, du är modig, du har varit med om olycka… Jag skulle kunna fortsätta rabbla… Jag vet att det är svårt att tänka när du är mitt i eländet att det ska ordna sig, men jag sätter mitt huvud, mina lungor (både utvändiga och invändiga) + vänster njure och en bit av gallan på att det är så. DET KOMMER LÖSA SIG!!! Ta dig tid att tänka på vad du vill göra. Hitta ev. en plattform där du kan känna dig mer hemma med din blogg, ta t ex kontakt med perfectmedia, de är intresserade av karaktärer som har något att säga, de skulle älska dig!
Åke kan aldrig få en bättre mamma, tro mig, här vet jag vad jag talar om. Det enda ett barn behöver är kärlek, äkta kärlek och någon som kan visa det.
Kör i vind Betty! Du har gjort min värld bättre sedan du dök upp i media och jag kan sannerligen inte vara den enda som ÄLSKAR DIG!!!!
Kram
Jag har aldrig vågat skriva innan, men jag hänger med till månen och tillbaka om det är dit du skulle vilja dra
Jag sitter hemma och har precis blivit sjukskriven, jag är tydligen deprimerad. Det trodde jag aldrig för ett par veckor sedan (eller jag är medveten om vad jag har gjort så jag väntade nog på en krasch) när jag var mitt upp i vardagen med jobb,två barn, sambo och livet. Jag har skalat av hela mig själv och brytt mig om alla andra och jag inser nu att jag inte på många år har stannat upp och kollat läget med mig själv och tagit hand om mig. Så heja dig som går på din magkänsla och tar hand om dig för mår du bra, så mår alla runt om dig bra! Man ska vara snäll mot sig själv (har jag insett) och lita på sin magkänsla även om du känner dig kass just nu, då är vi verkligen två!
Men heja oss att vi har stannat upp för våran egen skull och är snälla mot oss själva!
Stor kram och kämpa på!
Heja dig! Jag började nyligen läsa din blogg och det är klart att jag följer med. Dina humörsvängningar är en del jag gillar med dig, det gör dig mänsklig. För ingen av oss är perfekt, och jag har så svårt att erkänna mina tillkortakommanden och då tycker jag att det är skönt att andra människor har möjlighet att se sina så att jag själv kan lära mig. För jag strävar efter att hela tiden försöka bli bättre som människa och som mig själv. Luddigt kanske, men ville mest säga att jag gillar dig och du inspirerar mig! Du följer ditt hjärta och ditt mående och det är bland det största en person kan göra. Kram
Kör ba! Och jag skulle våga påstå att du är en exemplarisk förebild pga vågar lita på magkänslan! Jag har läst både det jag älskar i 1,5 och 1 år inom ett annat fält som egentligen inte alls var min grej, också på distans.. Ja, det är sjukt förvirrande i början men det SKA inte kännas FEL. Det där året fick mig att tvärsladda strax innan väggen och nu när jag läser det jag älskar (som egentligen inte makes any sense, och som folk inte alltid förstår) är det MYCKET lättare och jag är på banan igen (och lycklig)! Och självklart följer vi dig vid bloggflytt!
Åh jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Jag påbörjade en utbildning förra hösten och trots att magkänslan skrek ifrån från första dagen stannade jag kvar i flera månader. Inte för att jag inte var säker på att jag faktiskt valt fel, utan för att jag var rädd för att anses vara misslyckad och rädslan i att inte ha något att landa tillbaka till. Jag är så glad att jag till slut bara styrde upp ett möte med studievägledaren och brast ut i gråt. Varenda uppgift hade inneburit så mycket ångest och tårar. Det var hon som fick mig att inse att det enda rätta var att hoppa av. Du är så modig som vågar erkänna för dig själv och som tar beslut som får dig att må bättre! Därmed också din familj. Ibland måste man ta bort något dåligt från ens liv för att något bättre ska få plats. Du kommer hitta det som passar dig och från den listan kan du nu ta bort beteendevetare! Du är världens bästa mamma till Åka och självklart följer vi med dig var du än tar vägen!! 🙂 Kärlek och pepp!
Älskade du! Du har ingenting att skämmas för. Tvärtom. Att fatta sådana tuffa beslut är det svåraste man kan göra och det tyder bara på stark karaktär, självinsikt och mod. Ja, vilken förebild är du för Åke? En person som inte bara har beundransvärt nära till sina känslor, utan också vågar lyssna på sina känslor och ta dem på allvar. Någon som agerar utifrån sig själv snarare än vad andra förväntar sig. Som är modig nog att, i en värld full av press och hets från alla håll, gå sin egen väg. Vet du vad, Elisabeth? Nu rätar du på ryggen och känner dig STOLT! <3
Vad gäller plugget så är det lätt att det känns som ett misslyckande, men det enda som hänt är att du provade en nyckel (av tusentals möjliga) och den gick inte in i ditt hål. Du har tagit steget att våga utbilda dig, som bara det är en stor bedrift. Att det inte var rätt utbildning innebär också att du nu vet att du inte vill bli beteendevetare. Du lärde dig något ändå, och blev en erfarenhet rikare. Det enda rätta i ditt fall är att stoppa ned nyckeln i fickan och prova en buy när du känner dig redo. Angående alternativa yrken så har jag alltid uppskattat hur du uttrycker dig. Kanske journalist? Media och vi alla behöver hur som helst någon som du, så jag är så OTROLIGT glad att du är kvar i bloggvärlden men på DINA villkor.
<3 du är bäst!!!
Jag tycker att det är väldigt modigt av dig att lyssna på din magkänsla och inte bara köra på för att det är något som man ”ska göra”. Det är fint och värdefullt att kunna lyssna på sig själv, det är något jag själv vill bli bättre på. Din blogg är verkligen en av mina favoriter, du är alltid så ärlig och jag tycker om att läsa om dina känslor. Du är en äkta person och inte bara någon fasad som många andra bloggare får sig att verka som. Jag kommer absolut att fortsätta läsa din blogg!
Klart jag läser var du än bloggar! All pepp till dig, det är modigt, viktigt och riktigt att lyssna på magkänslan. Och känns utbildningen fel redan nu är det klart att det är den som är fel för dig och inte tvärtom. Stor kram från Lina
Hej
Har nästan just hittat din blogg. kände igen dig eftersom du varit min frisör i Umeå (min allra bästa frisör.. har inte hittat nån lika bra…)
Brukar ALDRIG kommentera, men nu kände jag att jag måste bara skriva en kommentar för igenkänningsfaktorn är så hög!
Men allvarligt. Du är ju helt underbar (precis som jag egentligen;), trots att jag inte har nån ”karriär”). Men jag försöker tänka: Man är inte sitt jobb. inte heller sina känslor….
Nu känner jag ju inte dig, men när vi träffats har jag alltid tänkt att du är en sån som man vill ha som vän.
oj, flummig kommentar. ville mest bara säga: kämpa på! du är bra och inte alls misslyckad som det kanske känns just nu.
Kramar/Frida L
Hörrödudu! Du är så klok! Och bara för att du sagt adjö till utbildning och blogg-jobbet så betyder inte det att du inte är något!! DU ÄR ELISABETH! Och du är viktig! Och din magkänsla kommer när du minst anar det att jubla över någon tanke du leker med i huvudet om vad du ska sysselsätta dig med!
Direkt efter gymnasiet sökte jag in på lärarutbildningen pga stressen att jag måste bli något. Man måste ju plugga för att bli något…eller? Iallafall så började jag på lärarutbildningen och gick där i ett år. Sen brast det för mig med. ETT ÅR av ångest och gråt och jag fattade inte vad jag läste till sista tentan och kuggade två eller tre gånger. Det var droppen för mig. För att jag inte vågade hoppa av tidigare för då skulle jag behöva våga mig ut i verkligheten på annat vis. Men när jag lämnat in papperna och verkligen bestämt mig för att det var bäst så, då var det sååå skönt! Du känner dig bäst själv! Och
Fortsättning följer… Råkade trycka på skicka uhh.
Men iallafall så får du inte ha bråttom även om paniken hittat dig! Paniken behöver sin motpol: lugn! Så skit i oss ett tag, vi hänger med till andra bloggen, säg bara till när! Och… Lite galen och tokig ska man vara! Kram och hejarop!
Heeeeeeelt rätt val ! De ska kännas bra o kropp o själ med saker o ting i livet annars ska man lägga ner.. Jag tror även att detta visar för Åke ännu mer att du är en förebild för honom . Du går din egna väg och gör de som känns bäst för dig, inte de som är bäst för alla andra eller de alla andra gör !
Du kommer fixa de här galant, och tänk va skönt att slippa pressen på dina axlar du haft senaste tiden !
Kram
Allt kommer att ordna sig ❤️ Jag pluggade 3 år i Uppsala, har ca 300 000 i studieskulder men ingen färdig examen pga kuggade sista kursen. Sökte nu i höst kurser för att läsa klart på distans, kom inte in. Har även utbildat mig till nagelterapeut och försöker starta eget men det går skit. Jag ska försöka nu tills Folke börjar förskolan i april men jag ska även ta truck och traktorkörkort i höst, för att kanske kunna få nån form av inkomst när föräldraledigheten är slut. Men jag har inte den blekaste vad jag ska göra. Jag tycker att du ör modig som säger att:nej det här funkar inte, och hoppar av. Bättre det än att må dåligt och att du och familjen i förlängningen ska lida för det. Det här låter som ett gnäll-det är så synd om mig-inlägg men det är tänkt som ett så-modig-du-är-inlägg styrkekramar
Kommer självklart fortsätta läsa! Bra och starkt av dig att våga göra det som känns rätt i magen. Jag hejjar på dig!
Elisabeth! Du är inte på något sett dålig eller värdelös, nu är mänsklig och du har avslutat något som du känner inte är rätt för just dig. Det rycket jag är mer modigt och bra istället för uselt och vekt! Jag är helt övertygad om att Åke hellre har en glad mamma, en mamma som trivs än en mamma som plågar sig själv med saker som inte könna bra, och i och med det blir stressad och ledsen. Du är en kämpe Elisabeth, det har jag alltid tyckt! Fortsätt med det du trivs med och det som känns bra så komma allt lösa sig! <3
För ett tag sen läste jag följande i en annan känd blogg:
”Om en förändring inte gör ont kommer den för sent”
Lita på att du gör vad som är rätt för dig och att det är vad du behöver. Även om det är smärtsamt till en början.
Åke har en fantastisk mamma som vågar utvärdera och förändra!
Starkt av dig att kunna bryta! Jag står också i ett jädra vägskäl nu, av andra anledningar men ändå. Har Precis separerat från min sons (15 månader gammal) pappa och hyr ett hus av min kusin. Inga av mina grejer där, dyrt, känner mig som sämsta mamman ever som inte kunde hålla liv i relationen utan han får hamna i kläm och åka hit och dit (bara en kvarts bilfärd men ändå). Jag är 28 och det var inte såhär det skulle bli! MEN utifrån MIG fattade jag beslutet för situationen var ohållbar, jag var olycklig varje dag. Precis som din situation var/är ohållbar. Nu är nu och sen är sen. En sak I taget. Allt löser sig! Starkt inlägg att dela med dig av! Kram och lycka till
Du gör så rätt. Och även om inte utbildningen känns rätt är jag övertygad om att du är världens bästa mamma till finaste Åke, och det är det som räknas. Enligt mig iallafall! Kommer alltid att följa dig i alla dina kanaler, man kan inte få för mycket av dina sunda åsikter och tankar! Eller ditt vardagsliv för den delen! ♥️♥️
Har aldrig kommenterat förut men vill bara skriva att det är så bra att du skriver det här och är ärlig. Jag har också en magkänsla som säger vissa saker, att jag borde förändra men jag är inte så stark än. Du är bäst som skriver det här, vågar vara ärlig- Skickar styrka och pepp. Vi är många som kämpar. kram
Du gör helt rätt Elisabeth!!
Önskar dig lycka till med de gömda skatterna 😉
Det kommer bli bra! Om jag får vara lite jobbig så tror jag att du skulle klara utbildningen galant om du gav det lite mer tid. Men ibland måste man avsluta en relation som får en att mp dåligt, även om det är en relation till en utbildning.
Jag har själv berg att bestiga på min utbildning när jag börjar igen efter föräldraledigheten. Omtentor, skitsvåra sådana. Spärr om jag inte klarar dem. Är liksom trött på att min sambo ska behöva dra in alla pengar. Vi väntar bara på att jag ska plugga klart så vi kan köpa vårt hus och ”påbörja” våra liv. Den pressen gör mig helt matt.
Men jag tänker alltid: ”Saker har en tendens att lösa sig.” och det tror jag att de kommer göra. För både dig och mig.
Man ska lita på sin magkänsla! Klart man följer med tillbaka till din blogg! ❤️
Bra gjort! Du har lyssnat på ditt hjärta och din kropp och det är väl det allra bästa och smartaste man kan göra! Innan när jag har tänk vad ska jag bli när jag blir stor har jag alltid tänkt att det jag då bestämmer mig för är för resten av mitt arbetsliv men nu har jag tänkt om för vem får inte ångest av den tanken så nu har jag ändrat mitt tankesätt till att tänka vad som passar mig just nu.. Sen om man då vill plugga/ ändra yrke om säg 10 år så tar vi det då! Så ta ett tag och fundera vad vill du göra just nu, vad passar att jobba med just nu??? Sen jobbet kanske inte behöver vara drömjobbet för att det är roligt utan kanske vara drömjobbet för det innebär att du får bra tider med din familj.
I vilket fall som så tror jag alltid kommer lösa sig och självklart följer jag dig även om du flyttar ifrån loppi
För några år sen hade jag också bestämt mig för att börja plugga. Valde en utbildning på distans för jag tänkte jobba samtidigt. Fick en massa uppgifter och fattade verkligen noll. Kände precis som du. Inget som var kul att läsa. Så jag hoppade av. I och för sig hade jag ett jobb men jag tog verkligen rätt beslut.
Sedan dess har två barn kommit till och nu äntligen har jag börjat plugga igen. Nu på plats på högskolan, heltid med två små barn. Har läst i en månad och har första tentan på fredag. Liiite smått panik men det är bara att försöka. Denna gång känns det åtminstone roligt och intressant, även om det är väldigt skrämmande. Nu har jag ju inget jobb att gå tillbaka till om det skulle skita sig.
Jag önskar dig all lycka till och lita alltid på din magkänsla även om den låter knasig.
Fina, fina, fina duuuuu!
Jag tycker att du är GRYM!
Fy fasen vad bra gjort utav dig. Som du ser så är vi ett stort gäng som stöttar dig och följer efter vad du än går.
Kändes som att du var mer glad när du hade egen blogg.
Framtiden kommer lösa sig. Här har du en till som inte vet vad som ska göras efter föräldraledigheten. Men de löser sig alltid.
Du är så stark, modig och grym.
Åke har världens bästa mamma och Leif fru.
Stor kram! ❤️
hallå, jättemodigt att du testade, lika modigt att avsluta sånt som inte känns bra! Tänk på hur liten tid i det stora hela vi pratar om… Och vadå vad du ska bli i livet, du är ju mamma, dotter, fru och helt awesome, det kommer man långt med!
Dessa krav man har på sig själv och ofta är dom sjukt orimliga. Åke tycker nog att han har en klok mamma som väljer att lyssna på sig själv och handla därefter.
Själv är jag också hemma med en åtta månaders bebis. Jag valde att läsa en administrationsutbildning på komvux på halvfart och distans. Ger inga pengar dock men jisses vad kul det är att få aktivera hjärnan på ett enkelt sätt och få A på inlämningsuppgifter börja med något enkelt så du får upp självförtroendet/självkänslan när det gäller pluggandet är ett råd.
Gör det du mår bra av. L i v e t alltså.
Hej Elisabeth!
Har aldrig kommenterat förut, men kände att du verkligen behöver den pepp du kan få nu!
Håller med alla ovanstående talare, du har lyssnat till och på dig själv, ditt behov just nu, och det är det viktigaste här och nu. Ge dig själv tid att landa i dina beslut, hantera oron, vara med din familj. Leif och Åke kommer att förstå och stötta dig, precis så som du kommer göra för dem när de ställs inför svåra beslut.
Ser att Ellen tipsat om Arbetsförmedlingens test, det ger ett hum om vad du som person kan tänka dig arbeta med. För att spinna vidare på detta tipsar jag om att, när DU känner dig redo, ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare (på ex komvux, universitet) och boka in ett möte. Och ta med en kopia på testet så ni kan prata om vad det visat. Tyvärr är bilden av vägledare ganska förlegad, och ibland kan man ha otur att träffa på en som inte är uppdaterad och kan föra en bra dialog. Önskar så att jag bodde närmre, för då hade jag gärna lyssnat till dig och dina tankar och din resa vidare. Avslutningsvis vill jag bara säga: Det är OKEJ att inte veta vad du vill göra, helt 100%, jag lovar.
Kram
/ Sophie, mammaledig syv-student.
Självklart följer jag med! För min del spelar det ingen roll vilken portal en bloggare har eller hur ofta denne bloggar! Så länge det känns ärligt & människan i fråga är klok (vilket du verkligen verkar vara!) följer jag med överallt!
Du kommer hitta din plats & vad du ska göra när du blir stor, du vet bara inte om din självklara plats än!
Hitta tillbaka till dig själv, med eller utan sociala medier, så ska du se att saker & ting börjar falla på plats!
Åh vad glad jag blir att du går din egen väg. Att du inte stannar kvar i det som du mår dåligt av. Jag är själv i en period just nu där jag mår såå jäkla dåligt och har tårar i ögonen mest hela tiden. För allt känns bara för tufft.
Känner mig så ensam i världen och som att allt går emot just nu.
Känner mig liksom du skyldig över att jag inte är ett stöd för min partner just nu men jag tänker att nästa gång kanske det är jag som är stödet när han behöver mig.
Vad jag babblar. Sorry
Tänkte bara skriva att jag följer gärna dig tillbaka till din egna blogg.
En positiv sak är att förhoppningsvis syns bilderna trots att man läser via Bloglovin. Kram på dig gumman. ❤️
Du är fantastisk och modig!! Och Åke har den absolut bästa mamman som gör det hon behöver för att må bra, vilket i slutändan kommer att göra att Åke mår bra!
Jag följer självklart med när du flyttar!
Du är fantastisk och jag tycker du gör helt rätt! Självklart kommer allt att ordna sig!
Fantastiska du! Jag tycker att du gör helt rätt. Gör allt du kan för att du själv ska må så bra som möjligt. När du mår bra mår Åke bra! Och tänk vad härligt att få spendera ännu mer tid med honom, vad är då pengar värt i jämförelse med både hälsa och familjetid? Såklart kommer allt lösa sig! Stor kram <3
Du är både modig och cool som vågar ta beslut som dessa! Som någon skrev här ovan, Åke, Leif och vi följare gillar ju dig för vem du är och dina värderingar, inte för vad du gör/pluggar eller vilken portal du bloggar på <3
Följer med tillbaka
Oerhört starkt Elisabeth! Det ordnar sig alltid! Du är en superbra förebild för både Åke och dina läsare. Man ska följa sin magkänsla! Styrkekramar!
Klart jag följer! 🙂
Tycker du är klok som avslutar det som inte känns bra alls, och dina övriga tankar kring detta är skit tankar som du ska stoppa i soptunnan tycker jag!
Nya tag sen med något annat 🙂
Jag tycker att du är grym!! Man ska alltid följa sin magkänsla & sitt hjärta & det är ju precis det du gör nu. Såklart måste man prova saker som kanske inte alltid känns som de bästa, ibland kommer det grejer som man inte gillar men som man gör ändå.
Meeen det går bra någon gång inte över en längre tid då kommer man inte att må bra och ens självkänsla lär hamna på noll.
Nu har du ju provat och kände att det inte va din grej. Nu vet du det! Bättre att ha provat än att inte ha provat alls.
Då hade du kanske ångrat dig över de beslutet istället?
Du är en grym kvinna,(känner dig ju bara genom bloggen men den bilden har jag fått av dig) verkar vara en underbar mamma & en super varm fru till din Leif. Livet är en berg och dalbana men det är då man har sin familj att falla tillbaka på och få stöttning. ”Blöta & stöta” med. Åke tycker att hans mamma är underbar oavsett om hon fullföljde denna utbildning eller ej.
Vill du börja blogg på din gamla blogg ska du göra det. Ingen annan ska bestämma vad du ska göra eller inte göra. Känns det bättre och du känner att det är du ska du göra det. Det lär falla tillbaka till dina läsare och vi blir lika glada som du
Sen pengabiten vet jag faktiskt inte riktigt hur jag ska hjälpa dig med.. (jag tror fortfarande att jag ngn gång ska vinna på triss, helst mer än 50 kr då..) men min filosofi är lite så att faller den ena biten på plats så kommer de andra också att göra det. Man behöver bara ta det där klivit ibland (och det kan vara det jobbigast) men när det är gjort brukar jag i alla fall känna mig stolt och lättad över att jag tog det där beslutet fast jag hade ångest och de gav mig 100 dåliga tankar.
Nu känns det som om jag bara har svamlat och inte alls fått fram det jag ville..kändes så bra när jag började skriva (sen blev en liten man hungrig så kom av mig lite..får jag skylla på amnings hjärna ) men aja du är ialla fall grym & jag följer dig till din gamla blogg eller vart du än bloggar, bara du fortsätter!! Om du behöver mer pepp eller andra flummiga kommentarer så ställer jag upp!
Stooooor kram
Att följa sitt hjärta och magkänslan kan aldrig vara fel! Kommer fortsätta följa dig om du bloggar någon annanstans då jag ser dig som en inspirationskälla! Och du, jag är övertygad om att du är en fin mamma till Åke.
Men hallå?! Du är väl ingen sämre människa för det? Du har väl ändå testat och det är det viktigaste. Det är ok att inte fullfölja allt man påbörjar! Var stolt över vem du är istället, upp med hakan och var stolt över vem DU är! Och än vilken sida du väljer att blogga på så hänger jag med dig! För Åke är du den bästa mamman, tvivla inte på det. Du är en förebild för mig, så varför skulle du inte lyckas vara en förebild för din alldeles egna son?
Kram och lycka till med all, vad du än väljer att göra! Och sluta aldrig skriva. Du rockar!
Håll fast vid den där känslan av stolthet över att du vågar gå på magkänslan! Du är INTE misslyckad som hoppar av. Jag gjorde detsamma för ca 5 år sedan, hann gå typ en och en halv termin på lärarprogrammet. Därefter jobbade jag ett tag och nu är jag snart klar socionom istället, vilket känns mycket mer rätt. Kände mig också misslyckad när jag hoppade av men ångrar det verkligen inte såhär i efterhand. Min sambo började också plugga nu i höst men hoppade av efter en knapp vecka. Ibland funkar det bara inte och det är inget att skämmas över. Det är inte fel på dig! Du är inte ensam! Du kommer hitta något annat som passar dig bättre och som du faktiskt tycker är roligt. KRAM!
Och PS. följer såklart med bloggen vart den än tar vägen 🙂
Fina fina fina du! Jag har så mycket jag skulle vilja skriva, helst säga dig men det blir så vanvettigt långt då att du knappast ens orkar läsa. Men jag kan korta ner det till att 1. Hur skulle du kunnat veta i förväg att utbildningen skulle passa dig när du inte testat? Nu har du ju testat och vet att det inte var för dig, och det i sig är ju en vinst! Jag pluggade ett helt år på en utbildning som iof var intressant men jag kände att jag aldrig skulle vilja jobba med detta. Och visst kände jag mig usel som slutade men bara ett litet tag tills jag istället kände mig glad över att jag kommit på detta faktum ”i tid”. Hemskt det hade varit att ”slösa” 3 år av utbildning och kanske ett karriärsliv på något jag inte vill. Så glad och lättad att jag tog beslutet och att jag nu kan testa något annat! Jag är helt övertygad om att både du och jag hittar vad vi vill syssla med tillslut. Okej det där blev inte kortfattat alls men skitsamma 🙂
Jag är också mamma till en sjumånaders och inte helt på det klara med vad jag kommer syssla med efter mammaledigheten. Mest troligt plugga till lågstadielärare, det lockar mig verkligen!
2. Att du valt att sluta på blogga på Loppi tror jag att du tagit heeelt rätt beslut i och med att du skrev att du mest troligt kommer gå tillbaka till din gamla blogg och bli dig själv! Det är precis henne jag vill följa och läsa om. Klart du ska känna att du kan vara dig själv! Och precis som din bild säger, du är ditt ALLT! Och jag hänger självklart med dig vart än du bloggar. Mig blir du inte av med i första taget haha 🙂 som jag skrivit många gånger förut, du är helt fantstiskt. Både som mamma till Åke, som kvinna, medsyster, och internetkompis! Heja dig! Tusen pepp-och tröstkramar <3
Måendet går före allt, så det känns solklart att Du fattat de bästa besluten för dig och din familj. Tror du kommer bli mer pepp på att blogga när prestationskraven minskar. Låt bloggen bli din experimentverkstad och bollplank! Jag hänger med när bloggen flyttar!
Att följa din magkänsla och fatta beslut som står utanför den vanliga tryggheten är ju det modigaste man kan göra!! VAR STOLT!!! Det kommer att lösa sig. Du är ju helt grym så snart landar du i något!
Det är så sjukt jobbigt att avsluta saker, ”innan de är klara”, för man ser det som ett misslyckande. I de situationerna försöker jag tänka hur jag skulle säga till någon annan som gjorde liknande grej och i 10 fall av 10 så säger jag: du är INTE värdelös, du gör rätt! Följ magen, följ hjärtat! DET är rätt!!
Så varför kan man inte säga så mer till sig själv?
Heja dig!!! Jag hänger med vart du är bloggar vidare! Så klart!
Och Åke har ju världens ballasts morsa! Tänk vilken inspirationskälla med en mamma som följer sitt hjärta!
KRAM!
Hej Elisabeth 🙂 vi följer varandra på instagram, och jag måste bara säga. Jag är sååå imponerad utav dig. Att du vågar, att du har sån styrka, och modet. Såklart kommer allt lösa sig, de brukar göra de i slutändan, de har jag fått lära mig. Jag hoppade också av min pluggning (innan sommaren) för jag blev totalt knäckt. Min sambo och hund ska inte behöva bli lidande för att jag va allt annat än lycklig. Gick så långt att vi höll på gå ifrån varandra. De är inte värt de då! Åke älskar dig för den du ÄR, intr för vad du jobbar med. Och tokig, de är du och Leif men på ett bra & roligt sätt och jag älskar att följa er på Youtube. Jag känner så väl igen mig genom dig, saker du gått igenom som jag också gått igenom, osv. Men, såklart löser sig allt och jag vill självklart följa med till din andra blogg, men jag har ingen adress så den får du gärna skicka 🙂
Ha en fantastisk tisdag, kram på er alla <3
Du är INTE en dålig mamma och det kommer att ordna sig 🙂 Det är faktiskt starkt att lyssna på sig själv och avsluta sånt som inte får en att må bra. Gillar verkligen din blogg oavsett adress. Kämpa på!! <3
Starkt och bra att du insett vad som inte fungerar för dig i dagsläget och att du gör något åt det! Att plugga på distans kan vara supertufft då man inte är van. Att kunna gå på föreläsningar och seminarier är bra om man lär sig bättre genom att lyssna och se saker, jämfört med de självstudier som kommer med distansen.
Ett tips är att göra ett test som arbetsförmedlingen har tillgång till om vilka yrken man passar för utifrån massa frågor om hur man trivs med arbetslag, ensamarbete, service osv.
Du kommer att hitta något som passar dig!
Du är en förebild för Åke som vågar säga till när det känns helt fel. Jag tror nog att Leif inte vill att du ska må dåligt och att det är bättre för alla inblandade att du hittar tillbaka till en bättre tillvaro.
Kram!
Du gör helt rätt som lyssnar på dig själv och din magkänsla! Modigt! Såklart ska man inte göra något som känns fel, och är det inte roligt att plugga är det inte det du ska göra! Man lever ju bara en gång – slösa inte bort det på något som inte gör dig glad!
Såklart följer jag med dig tillbaka till din gamla blogg, men jag är säker på att du får erbjudanden från andra portaler nu! Vem skulle inte vilja ha en sådan bloggare som dig liksom?! ♡
Kramar från mig och magen (v 32 idag!)
Klart jag följer dig när du flyttar! Å det är bara att du ringer, närsomhelst, om du vill prata! Har inte samma ”problem” som du, men har hamnat i en djup livskris, skyller på en ett år tidig 30-årskris Du är stark å en underbar mamma och kvinna! Kramar på dig!
Som så många redan skrivit. Du är modig och jag följer såklart med i nygamla bloggen. Kanske borde du välja en mer praktisk utbildning (om du fortfarande vill plugga). En utbildning som siktar mer mot ett specifikt yrke. Kommer på sjuk-/undersköterska eller förskolelärare såhär på rak arm. (Jag har fått för mig att du vill och passar att jobba med människor, därav de förslagen). Allt kommer att ordna sig och du har tre toppenkillar där hemma som får stötta dig lite extra nu!