Skönt att bara skrota runt – nu har jag semester på riktigt i ca 10 dagar till.
Eller ja, semester med 3 barn själv… Inte direkt så man ligger på latsidan direkt. Funkar dock riktigt fint tycker jag tack vare fina vänner som också ställer upp. Ibland tryter dock tålamodet big time när Rufus får sina utbrott -det blir ett jäkla liv på både han och mig – men i överigt så går det faktiskt bra – trodde liksom aldrig att jag skulle fixa det själv och är enormt stolt över att jag faktiskt gör det, för jag skulle ljuga om jag inte sa att det stundtals är jobbigt.
Idag har vi bjudit en kompis till Rufus och hans mamma på fisk lunch, sen blev det fika hos Frida och gänget och sedan avslutade vi kvällen med att jag lagade ”spaggar” och köttfärsås till grannarna hemma hos dem.
Kom hem någon gång efter 21 och tyvärr så är det lite för sent för barnen inser jag. Rufus blir omöjligt och behöver mig – liksom tjejerna gör. Då är det svårt att vara ensam med dem – skitsvårt…
Och så mamma två steg efter som klagar eller kommer med ”tips och tricks” eller omedvetet lägger skuld… Arrgghhh!
Vill bara skrika ”Jag gör så gott jag kan!!!”
Och det gör jag. Är långt ifrån perfekt men jag tycker jag fixar biffen bra minsann!
