Ecochicas

Här har vi henne! Världens bästa Lisa! Hon har under många år varit min och kollega-Kattis högra hand. Om man skulle beskriva vårt företag så kanske en jädrigt snabb cykel skulle ligga närmast. Då är jag framhjulet! Lite halvskakig sådär, men snabb och effektiv som få och så tar jag oss dit vi ska. Och…

Jag blev alldeles varm i hjärtat idag! Och det håller i sig, jag känner mig fortfarande lite rörd faktiskt – men så är det röda dagar också = Wågert är mer gråtmild than ever…. Men faktum är att se Rufus och Sebastians enorma glädje och glitter i ögonen över att bara se varandra och få…

Varje kväll och då menar jag varje kväll så ligger mannen på samma ställe i soffan. I samma outfit- vilket alltid består av kortbyxor. Vinter som sommar. Oklart varför. Vad är det med män och kortbrallor egentligen?! Så har han jättestoralurar på huvudet…. Störande ljud nummer ett eftersom de ”läcker”. ”Måste få rätta filmkänslan”…. Jag…

Ge hit en gaffel så ska jag äta upp honom! Älskade fina lilla bustroll som troget sover bredvid mig varje natt…. Och sen har vi den lilla fyrbenta. Han är som någon hårig extrakudde nere vid fotändan…

Jag vet inte om det var trötthet, vårfnatt eller bara fredagsfeeling som gjorde att jag glömde berätta om mina härliga möten i fredags. Hotellfrulle med Rica gänget igen och vad supershysst deras nya hotell Rica Hotell Stockholm har blivit. Vi satt där och åt frukost och plötsligt så öppnade sig taket och då satt man…

Jag hade storslagna planer på att inreda barnens rum när vi flyttade hit! Men vi gjorde ju just det samma dag som vi kom hem från BB med tvillingarna…. Flyttade in alltså. Det är sant! Två ungar extra och sissodär en 200 flyttkartonger… Och ja, sen har det, kanske inte helt oväntat, inte blivit så…

Kan ni tänka er, mina döttrar ska pryda omslaget på sommarnumret av den här tidningen. Japp, första twinsen på omslag och det är självaste ”Estelle fotografen”, som jag bara därför inte minns namnet på, som ska ta bilderna. Jag är jättemallig! Såklart! Den 6:e maj blir det till att kamma lilla kalufsen på flickorna. Tills…

Men oh! Jag minns dem som igår. ”Luktisarna” man samlade på. Minns ni? Jag kommer ihåg skelettluktisen- den var väldigt vanlig och därför omöjlig att byta bort. Jag som hade en ganska imponerande samling på mellanstadiet var mycket stolt över min raritet ”fotsvett”. Den luktisen vägrade jag att byta bort. Hur tänkte jag där egentligen?!