De stora sakerna – naturkatastrofer, strålningsrisker – är bedövande sorgliga, chockerande, hjärtskärande, nästintill ofattbara. På tv en pojke – pojke! – som förlorat allt – sin familj, sitt hem, sina vänner. Han sitter på resterna av vad som varit någons hus och konstaterar att han nu är ensam. Och hjärtat brister. Lilla pojke. Och så…