På minuskontot: Flyttkaos. Snömodd, särskilt i kombination med flytt. Vinterilsket stresseksem, penicillin och starka salvor. Avsaknad av julpynt. Flyttkaos. Nedbitna naglar. Fina glas som går sönder. Bil som luktar skunk av nåt vi inte lyckas lokalisera. Nämnde jag flyttkaos?
På pluskontot: Huset; vi har ju för tusan ett litet hus! Röj- och rensglädjen (efteråt). Julmusik en masse. Peppisar (Nyåkers! Slår hemmakavlade alla dar i veckan). Utby pizzeria (tur att flytten från stan inte innebär total öken på bra take away – Utby pizzeria är faktiskt något extra med god mat och blixtsnabb service). Och framförallt: min egen älskade rödtott och hennes finfina pappa.
Förresten, jag backar lite på det där om pepparkakorna. Min kompis Marie bakar fantastiska pepparkakshjärtan till sina barn varje år som hon dekorerar flödigt (hjärtana, inte barnen) med silverkulor, nonstop, kristyr och snyggt godis. Jag försökte mej på en Doris-variant i år:
Jag kan inte säga att jag är särskilt stolt över utförandet av själva Doris-delen (min syster sa till exempel ”ja, man inser ju hur bra Marie är på att skriva med kristyr”), men godiset och kristyren pryder sin plats och själva idén är mysig. Först en julprydnad, sen ett (sockerstint) mellanmål.
Uoh, att jag var så dissig! Förlåt!! I själva verket handlar det mer om en beundran som gränsar till dyrkan av Maries kristyrteknik.