Penny har börjat krypa och smattrar fram över golvet, snäppet bättre än dagen innan varje dag. Men nu börjar man ju på riktigt se alla hemmets risker. Har hittat henne med en hårnål, Appleströmsladd, skruv och chilicracker i munnen. Hon slår sig och har ingen sådan helst medvetenhet om döden. Kastar sig ut från sängen. Mamma har blivit en hönsig sådan och springer efter med hjärtat i halsgropen. Hur överlevde vi egentligen hon håller ju på att dö flera gånger per dag? De där gråa hårstråna blir bara fler och fler. Nu as I write, rev hon i en sladd med en tung kontakt på som hon glatt biter i. Hade hon fått den i huvudet hade hon fått hjärnskakning. Apropå det här med sladdar, nu när hon inte har tänder så kanske man ska låta henne leka och bita i sladdar så kanske det är ointressant när hon väl får dem? Jaja lever vi så får vi väl se. Puh!
Haha vår dotter g¨r exakt samma sak..Nyss börjat krypa hon med och nu så hittar jag henne med applesladdar överall..Gahh!
Tar sig fram såå fort och allt ska in i mun..Men såå söt dock!
Jag förstår inte riktigt, när ni säger apple-sladden menar ni den som går till transformatorn då? 12V dör man inte av det bara gör lite ont.
Mitt problem var att fast man säkrat alla eluttag så drog ju det lilla livet ut elkontakter vilket skapade nya osäkra uttag, lösningen var limpistol. Då gick det inte längre att dra ut kontakterna.
Jag höll på att garva ihjäl mig för en stund sen, eller efter hjärtat satt i halsgropen rättare sagt! Läste inlägget igår och tänkte att jag har anpassat huset bra för min tjej som då inte får tag på sladdar och så vidare. Men det bedrog mig totalt! Vad sitter hon med när hon leker vid sängen och jag (sussar liiite extra) JO hon sitter med appelsladden i första hug och tuggar på den! Jag bara flög upp och tog bort den, men kunde inte låta bli att skratta efter, för att det va ett sånt samman träffande;)
Hej Anitha,
Jag har en bra uppfinning till ett tillbehör som du skulle kunna ha till ditt té. Har du någon aning om var man vänder sig med en sådan idé. Det är en sak som finns på marknaden men inte i den form som jag skulle vilja tillverka den i. Vågar man säga till andra vad man har för idé innan man patenterar och sådant. Måste säga att detta är en vääldigt praktisk grej som skulle underlätta vardagen på ett sätt. Snälla help me med tips o trix. Du har ju tillverkat en rakhyvel från scratch, hur bar du dig åt? Hur presenterade du din idé?
om hon äter på sladden ,plocka fram något hon får äta på och ge henne den .Den här får du äta på INTE den .Om hon inte känner rädsla ,visa henne drastiskt hur det KAN gå om hon gör som hon gör ,så att hon lär sig ta ansvar för sitt liv ,för ingen vill ju ha ont om du gör si eller så gör det mera ONT undervisa henne
Be att få en testcylinder av BVC!
Allt som går ner i den stoppar man undan, den motsvarar nämligen strupröret hos ett barn.
Sen håller jag med en annan som skrev: Ni kommer att lära er läsa av ett rum.
Per automatik lämnar man inte sladdar, knivar, saxar, pennor osv så att de små kan nå dem.
Vad söt Penny är! Tyvärr blir oron ännu värre när de börjar gå…
Ja du är för rolig du Anitha! Fantastisk rubrik och sååå rätt! Det är ju så man känner för de allra minsta. Penny ser så pillemarisk ut och är en helt enkelt ljuvlig liten flicka.
du burde lære henne å ikke spise på de sladdene. Da vil hun forstå at det ikke er lov. Det krever tid, men hun vil forstå det etter en stund. Hvis du lar henne spise på de nå,blir det vanskeligere for henne å forstå logikken i at hun plutselig ikke får spise på de nr hun en gang får tenner.
hilsen fsklærer
Ett tips! Jag har en son på 10 månader och är i samma sits. Jag köpte en stor lekhage och det är det bästa någonsin. Min son kan krypa omkring där och leka och utforska i lugn och ro jag behöver inte springa konstant.
Kul att hon kryper!
Det är nu det börjar och sen slutar det aldrig. Denna eviga oro..
En sak som man kan lära dom snabbt är att krypa ner från sängen med rumpan först. Så slipper man vara nervös varje gång dom sover i ens säng..
Det dröjer nog innan hon tappar intresset på att gnaga på saker tyvärr. Min 2 åring börjar först nu sluta stoppa alla saker, sladdar etc i munnen..
Snart kommer ni per automatik att läsa av rum för att se om det finns något farligt och ta bort det i förebyggande syfte 🙂
Sen får man göra det i en omgång 2 när dom börjar gå..
Fina Penny 🙂
Tänk sen då när de blir lite äldre och ska ut och cykla och gå i trafiken…. Hjärtat åker upp i halsgropen så fort man hör en ambulans eller får ett telefonsamtal från något nummer man inte känner igen. Man får lära sig leva med sånt och vara tacksam för var dag det inte händer något!
Ja, det är så himla JOBBIGT! Det känns som att man är där och vakar hela tiden (jag går tom upp ett par gånger varje natt för att titta till vår lilla 7månaders guldklimp, fastän han ligger och sover sött), men man vet ju att olyckan kan vara framme under en obevakad sekund. Innan jag fick barn tyckte jag att all denna oro var så överdriven, men nu har jag helt vänt. Det är så lätt att säga att man ska spänna av, men det är jättesvårt tycker jag.
he, he, så sant som det är sagt. läskigt faktiskt, och stort, vårt ansvar att ständigt vaka och se till att de inte dör utan får leva och uppleva detta fantastiska liv.