Sista två veckorna har det tagit bortåt en timme att natta Penny, Hon är på ett jävulskt humör och skriker hysteriskt. Tidigare har vi aldrig haft problem med själva insomningen däremot att hon vaknat på nätterna ett par gånger och jag får svårt att somna om.
Vi kände att det började bli dags och jag gav boken Sova hela Natten av Anna Wahlgren till Calle i måndags. Han läste och läste, hummade och läste. Sedan förberedde han Penny inför natten och gick in och la henne.
Jag har hört av vänner att det kan bli en ren mardrömsvecka när man börjar tillämpa det här. Men efter en kvart kom han ut och det var knäpptyst i sovrummet. Jag trodde inte mina öron. Sedan har det funkat hur bra som helst.
Vi ger henne lite ersättning och lägger henne vid åtta på kvällen. På mage.
Väcker henne vid 23.00 då är hon så disig då så hon fattar nog inte att hon är vaken. Ger henne Godnattvälling. Då lägger vi henne på rygg.
Vid sextiden på morgonen har hon själv vänt sig till magläge och vill komma över till vår säng.
Vid 07.40 vaknar hon och jag och vi går upp runt åtta.
Tidigare har hon själv fått somna in dagtid men nu lägger vi henne aktivt. Efter frukost (lägger vi), efter lunch (lägger vi) och innan middagen självsomnar hon oftast. Så hon får ca 15 timmars sömn per dygn som boken rekommenderar.
Det känns som vi fick tillbaka våra kvällar. Man blir ju helt slut av en skrikfest så då är det ju bara att kasta in handduken själv. Penny blir dessutom en lite lyckligare bebis som orkar mera när hon är utvilad. Såklart!
Just det hur funkar det i era hem?
Hos oss tar jag nätterna, Calle vaknar inte om hon skriker till så jag har liksom lagt ner att försöka verka obrydd tills han vaknar och när vi båda är vakna är ju båda sura. Så jag tar hellre nätterna. Jag är inte lika sömnkänslig som honom. Han ger mig ju värsta frukosten och tar en helgmorgon. För mig räcker det. Jag har alltid varit ganska morgonpiggt lagd men kvällstrött. hur gör ni?
Jag har en dotter på 5 månader som hade varit vaken 24 timmar om dygnet om vi inte hjälpt henne att sova. Hon kryper redan och hade hon kunnat hade hon klättrat på väggarna. Har man en unge som klarar av att ta sig den sömn de behöver så är det fantastiskt, och somnar de i famnen eller i soffan så är det bara att gratulera – jag önskar att det kunde vara så för alla!
Anna Wahlgren är min stora förebild och jag önskar från djupet av mitt hjärta att jag hade haft självdisciplin nog att genomföra kuren, varje dag är som det ser ut nu en kamp mot klockan för att hjälpa henne att få den sömn hon behöver och slippa ha en unge som konstant är övertrött och kämpar mot sömnen. Barnaboken är oavsett man använder sig av kuren eller ej en fantastisk vägledning och Anna är en underbar människa som vill barnens bästa.
Fantastiskt att ni använder er av sova hela natten (även om jag också känner att ni skulle våga skippa nattmålet, hon klarar sig alldeles säkert utan det), heja heja!
(skrev kommentaren där på min iphone efter ett par drinkar. Känner att jag måste vara lite tydligare. hähäh).
När jag säger att föräldrar är dåliga på att lita till sig själv och barnets signaler så tänker jag främst på den här osäkerheten man har som förstagångsförälder. Man är ju så angelägen om att göra rätt, om att vara en bra mamma och den där gnagande känslan gör sig påmind hela tiden. STändigt dåligt samvete.
Barnet skriker och man vet kanske inte varför. (jag visste inte det iallafall) och DEN känslan kan få en att tro att man är en dålig mamma (”jag borde ju veta vad mitt barn vill ha hela tiden”) Barnet kanske inte sover hela natten och så får man höra från de som vet att de ska det (fast egentligen så är det helt normalt att de vaknar flera gånger per natt) och då tänker man kanske att det är nåt fel på just mitt barn…. osv. Känner du igen de tankarna? Den här oron att man kanske inte vet vad man sysslar med. Och så kommer det ett gäng ”experter” som kanske Anna W som har femtio egna barn och hundra års erfarenhet och som säger med myndig stämma att SÅ HÄR SKA DET VARA.
Då är det inte så konstigt att man tvivlar på sig själv till slut. Och DET blir jag upprörd över. Som du säger så är jag som mamma expert på MITT barn. Däremot så kanske jag inte vet vad barn behöver alla gånger. Det är helt ok att lyssna på andra som vet, för det är ju en viktig grund, men jag tror fler mammor (och pappor så klart) behöver lita på att de kan. Känns det fel så lyssna på det.
typ. Med det sagt, igen, jag syftar inte på dig utan talar generellt. Det gör jag för övrigt för det mesta när jag mästrar runt. Jag försöker sällan vara personlig och håller mig hellre till sakfrågan.
mvh
Natashja
(grattis förresten!)
Anitha!
Jag kan vara ganska mästrande emellanåt ja. Det erkänner jag. Men jag ber om ursäkt om det verkade som att jag misstror dit föräldaskap. Det gör jag inte. Du verkar trygg.
Däremot så håller jag inte med om att alla föräldrar vet bäst. Tvärtom. Barn kommer inte med en manual. Väldigt många föräldrar är dåliga på att tolka sina barns signaler och framförallt din egen förmåga att vara förälder. Man sätter sin tillit till sk. ”experter” som vet bättre och förstår mer och dt gör att man lätt kan följa råd som går emot ens instinkter. Det står t. o.m i instruktionerna man får om 5mm. (att man ska ignorera instinkten att ta upp och trösta)
Marie! Jag har FULL koll på shn då jag läst biken samt följt AW i hennes forum ett par år. Metoden är vansinnig och uppmanar till vanvård och ignorering.
Antalet fall av plötslig spädbarnsdöd har ökat. Sedan början av 90-talet har antalet fall minskat, men under de senaste fyra åren har alltså kurvan vänt igen och pekar kraftigt uppåt. Nästan dubbelt så många spädbarn har dött 2010 jämfört med för fyra år sedan.
Erfarna barnläkare oroas av de nya siffrorna.
2006 kom det ut allmänna råd från socialstyrelsen om hur barnen ska sova och det är det som ändrat trenden från att så många barn dog i början på 90-talet till att det har sjunkit så mycket är att spädbarn numera råds att sova på rygg.
Plötslig spådbarnsdöd är en fruktansvärd tragedi och allt måste göras för att undvika det. Låt alltid spädbarnet sova på rygg. Avstå från att röka. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig.
Varför väcker ni henne för att äta? ska man göra så? har från BVC fått höra att de ska få sova om de sover och vaknar om de är hungriga. Har en son på snart 5 månader som alltid sovit hela nätter, från 20-07 och var jätteorolig för detta med mat men de ska som sagt få sova om de somnat.
Vi övar lite på att Milo ska somna på egen hand, är han mätt och nöjd går det bra. vad går Anna Wahlgrens metod ut på?
Finns det någon anledning till att ni väcker henne kl 23? Om hon äter tillräckligt under dagen behöver hon ingen mat på natten. Deras matsmältningssystem lär sig att varva ner om man slutar mata på natten. Ge lite vatten på natten om hon vaknar upp. Självklart kan hon få äta om hon är sjuk.
Hon är för stor för ersättning, välling borde ni ge.
Maria
Hej Anitha,
Nu är vår son lite yngre än er bebis, han fyller 4 månader nu i veckan, men vi har kämpat ganska mycket för att få rutiner för honom för vi har märkt att han mår bäst då. Han skrek sig till sömns under två månaders tid ungefär tills vi kom på att han inte fick tillräckligt mycket mjölk av mig. Nu kompletterar vi med ersättning och sen dess är han en helt ny bebis.
Nu börjar vi ”göra natten” runt kl 19 då han får ett rejält mål med både amning och kompletterande ersättning och sedan lägger vi honom i sin egen säng där han de flesta kvällar somnar in efter ca 30 minuter. Såklart varierar detta, vissa kvällar behöver han oss mer än andra för att komma till ro och då följer vi hans behov. Precis som ni så väcker jag honom innan vi går och lägger oss runt kl 22.30 för det sista målet, då sover han sig igenom den amningen. Ända sen han var nyfödd har han vaknat flera gånger om natten och det gör han fortfarande (särskilt nu när han är i en utvecklingsfas), men det är inte för att äta utan mest för att få lite närhet eller nappen. Det är främst jag som tar nattpassen eftersom min man jobbar och går upp tidigt. Sedan tar han både lördag- och söndag morgon och även de flesta eftermiddagar när han kommer hem från jobbet.
Vi tycker att detta passar oss bra och vi läser inte så mycket om sömnmetoder och liknande, utan försöker att anpassa oss till vår son, men med vissa modifikationer. Går mycket på min egen intuition och magkänsla.
Tack för en bra blogg och för att du delar med dig så mycket om ditt liv med din familj. Särskilt dessa inlägg om hur ni delar upp saker och ting tycker jag är jättebra!
/Mikaela
Menååå vad söt Penny är! (”,)
Jag kan bara säga en sak: Grattis!! Vi kör AW och det har förändrat våra liv. Sedan vi började med kuren för snart 3 månader sedan har Lily sovit från 19.30 till 07.00. VARJE NATT (!!). Såhär var det för oss: http://blogg.mama.nu/ally/2011/09/page/4/
@ Sara: Jag vet inte vem du är eller vad du vill, om din blogg är äkta el en fake, man jag väljer att tro att det du skriver är sant. Hur skulle du vilja att ditt liv sag ut för att vilja leva? Har du sökt hjälp?!
Stor kram pa dig
Hej Anitha!
Jag har en dotter som är 8 månader. Henne ger vi välling vid 18-tiden. Sen sover hon hela natten. Hon är nog iof en ovanligt trött bebis 🙂
Men min fråga till dig är varför ni väcker henne vid 23? Kan ni inte ge henne välling vid 20 och sen låta henne sova? Vaknar hon mitt i natten då eller?
//Anna
Vi körde fem minuters metoden och efter en vecka funkar den perfekt. Efter att i över elva månader inte haft en kväll ledig sen efter 22-23:00, men nu döm av min förvåning då hon somnar vid 20:00. Dock tror jag att en väldigt stor betydelse har varit att innan var det inget problem då hon alltid var pigg och glad. Men Sista tiden blev hon bara arg och skrek i två timmar innan vi lyckades få henne att somna. Men mycke handlar om att dom ska vara mottagliga och att man själv ska vara motiverad för att orka den första veckan. Man gör det som passar sin familj bäst =)
Härligt att det funkade så bra!
Man måste få sova, alla. Och att få lugna kvällar är guld värt, en förutsättning för att orka tror jag.
Vi har haft tur o inte behövt göra ngt särskilt.
1:an har vi alltid bara kunnat natta o lägga ner o sen somnat själv utan att vara ett dugg ledsen.
2:an nästan likdant utom att vi de senaste månaderna, sen hon var ca 9 mån gammal måste stanna kvar i rummet tills hon somnat. Vi behöver inte ligga brevid (hon ligger ifos i spjälsäng) el sjunga el buffa, hon vill bara känna att man är där. men å andra sidan somnar hon fort, oftast 5-15 min, så det är OK. Men vi testar ibland att smita ut o det funkar oftast, men blir hon ledsen går vi bara in o stoppar om.
Efter 2 barn har vår lösning helt enkelt blivit att så länge rutinen inte i sig är för krånglig och man kan leva med den varje dag, utan att må dåligt, så är det bra.
Vår dotter, idag 15 månader, har sovit hela natten i son säng ända sedan hon var 6 veckor (vid sjukdom rubbas mönstret naturligtvis). Vi kör med vår metod. Bestämda rutiner och nattningen ser likadan ut varenda kväll. Kl 19 dusch/bad, pyjamas på & tarndborstning & D-droppar, sedan välling i famnen. Efter vällingen är urdrucken går vi in i hennes sovrum (ca kl 19.30) och lägger henne i spjälsängen, ger nappar och snuttar och säger god natt. Går ut. Det är tyst. Hon somnar av sig själv. Varje kväll. Aldrig en protest. Ljuvligt! Så sover hon till kl 07 varje morgon och kan somna om igen efter morgonvällingen om man vill det. Ingen av oss tar några nätter, har aldrig behövs. Men om hon skulle vakna så är det bara jag som hör. Min man hör inte. På dagen är vi ute mycket. Lekparker, hon får gå, leka, springa m.m. Sover en gång 1h efter lunch, ibland 30min till senare på em om hon verkar trött.
Jag älskar oxå kvällarna man få ha för att ladda batterierna – de är ovärderliga! Om vi får fler barn kommer vi köra samma rutin.
Hej igen, tack för att du tog till dig min kommentar och bytte rubrik!
@ ladydahmer: AW:s metod handlar inte alls om att skrika tills man somnar eller om att vara ensam, utan om att skapa trygghet i sin egen säng och att lära barnet slappna av om det behöver hjälp med det.
Jag personligen har och använder olika delar från AW:s metoder vilket passar utmärkt. Det är väl bra att det finns olika metoder eftersom alla barn är olika. Jag prövade ”fem minuters metoden” på min äldsta men mådde själv så dåligt av att hon blev så ledsen.
Tack Anita för att du delar med dig av din vardag!
Vi kör AW vi med och jag har bara gott att säga om det. Det är skönt både för bebisen och oss med 12-timmarsnätter och ett fast mat- och sovschema.
Hej Anitha,
Jag kan säga sa här, att efter 2 ar av uppvak varje natt, jobbig läggning etc. (trots att vi bada var tvungna att ga tillbaks till jobbet efter 4 man – vi bor utomlands), sa rutiner är ett maste, sa far folk (vanligtvis ’supermammor’) säga vad de vill, men metoder funkar. Det är antingen det eller en skilsmässa eller en sönderarbetad mamma eller pappa som inte far sova. Vi gick till en barnpsykolog som själv hade 5 barn och fragade om hjälp. Da tog det ca 1,5 timme att natta dottern (sitta bredvid) Hon somnade inte före 21:30 och vaknade ofta pa natten ända. Pyskologen radde oss att göra 5-min metoden efter att FÖRST ha förklarat ordentligt för dottern att det var dags att somna själv, att sova i SIN EGEN säng och inte i mamma och pappas. Det handlar INTE om att överge barnen, tvärtom, du kommer tillbaks var 5 e minut för att visa att du är där, men du GER barnet en självständighet och en förmaga att kunna sova sjâlv, utan att bli rädd. För oss tog det en kväll och sen dess har var dotter sovit fran kl. 20-07h i sin egen säng, och hon är nu pigg, glad och utvilad, och vi med. De som säger att denna metoden är inhuman vet inte vad de snackar om. Vad som ÄR inhumant är att lära barnet att det är farligt att somna sjâlv, utan att mamma och pappa är vid sidan om. DET är elakt och egoistiskt mot barnet. SA BRA att du hittat en metod som funkar säger jag alltsa!
Vi har inte kört på metoder utan förlitat oss på instinkt och magkänsla. Men det är bra om metoden fungerar för er, för Penny. Jag mår dåligt när jag hör hur föräldrar tillämpar olika metoder och barnen lider av ångest innan de kuvas in i mönstret, så är inte fallet hos er dock, mysigt att få bra rutiner som passar både barn och föräldrar.
Jag tillhör skaran som mest blir stressad över sk metoder och scheman. Missförstå mej ej, jag menar inte att det är fel, det skulle bara inte funka för mej.För min del skulle det snarare kännas krångligt (hur enkel metoden än är) och helt krystat. Bättre då att låta det bli som det blir och veta att det går upp och ner. Ibland sova mycket, ibland lite. Ibland somna snabbt, ibland inte. Osv. Känner mej avslappnad i det, att det förändras hela tiden, och brukar ha lätt för att anpassa mej till situationen. Just nu sover vi hela natten, men man vet aldrig vad som väntar bakom knuten. Vinterkräksjukan?
Åh, vad härligt det låter! Här sovs det hela natten utan minsta gnäll tack vare alla goda råd från AW (och nej, det stämmer inte att barnet ska gråta sig till sömns fel,fel… 🙂 Kolla AWs forum där kan man få fler bra råd!
Jag har aldrig kört metoder. Jag har låtit ungarna somna där vi sitter; i soffan, i famnen, i sängen. I perioder då det varit lite svårare har jag burit eller haft dem i knät tills de slocknar.
Jag tror ett vanligt misstag/missuppfattning är att barn ska sova ett visst antal timmar per natt och gärna i sträck. Då blir man lätt frustrerad av att det inte funkar.
Min spontana tanke kring penny är att om hon skriker en timme så kanske hon inte är så trött? Då hade jag provat att korta ner vilan på dagen istället. Sömnbehovet minskar ju och går i perioder. Barn är inte lika regelbundna som vi vuxna.
Nu var det bra att det funkade för er på en gång. Då är det ju ingen fara, men jag måste rekommendera emot att ni – i framtiden – lämnar Penny ensam med sin gråt. Anna W kallar det för ”frågor och ger förslag på hur man bäst ignorerar dem. Och det är vansinnigt.
Att låta, som AW rekommenderar, barn att skrika sig till sömns kan vara skadligt för utvecklingen och framförallt hjärnan. Små barn som är stressade uppnår väldigt snabbt höga halter av stresshormon (kortisol) som faktiskt kan påverka hjärnan negativt.
Lita till magkänslan! Lyssna inte för mycket på andra eller på böcker.
Jag tycker det är kul att du är så aktiv på bloggen. Men det finns en grej som gör mig oerhört störd. Att du kan förefalla ganska mästrande. Du om någon borde väl veta att man känner sitt barn allra bäst och tro mig efter drygt 200 dygn med Penny vet jag när hon är trött och när hon är pigg, så ja jag litar på min magkänsla och har en mycket lyckligare utsövd bebis och mamma. Den här metoden som funkat bra på oss. Behöver inte betyda att den är rätt för dig./Anitha
Gillar dig Anitha. Kul att se dig i efter tio här om dagen.
Vår dotter är snart 9 månader, henne lägger vi vid sju tiden på kvällen. Först blöjbyte, på med pyjamas och sen en flaska välling. Bär upp henne till sängen och lägger henne ner. Mamma/pappa älskar dig, god natt ses i morgon. Sen går vi ut. Hon somnar oftast av sig själv. Och sover till sex på morgonen ibland med uppvak för att få nappen.
När hon var lika gammal som Penny är nu hade vi några helvetesnätter och framför allt nattningar. Men det gick en vecka eller två så var vi på banan igen 🙂
Och inte behöver du skämmas för alla barnvagnarna. Jag älskar att du byter och berättar vad du tycker om dom. Har själv en bugaboo, men en cameleon. Enda chansen att jag får en Donkey som ni är ett till barn.. Vi får se hur det slutar.
Ha en bra dag!