Jag läser ständigt i kommentarerna olika förmaningar om vad man bör och inte bör göra.
Raka inte benen inför din dotter. Är risken att hon kommer göra det då? Gud förbjude.
Så där skämtar man inte. Jaha nähe, ska jag strunta i humor och vara glädjelös och bara korrekt?
Sätt inte på henne klänning och objektifiera henne. Fast det här är bakvänd logik. Hon ska få bära hur mycket klänning hon vill det är VI som ska sluta objektifiera.
Säg inte att hon är söt. Ska jag säga att hon är ful eller alternativt ser ut som alla andra för att följa den ängsliga jantenormen så jag inte trampa någon på tårna?
Drick inte alkohol när ditt barn ser. Men hon måste väl kunna få en normal och vettig relation till alkohol? Alla blir inte kanonfulla. Är det verkligen SÅ farligt att ta ett glas vin inför sina barn vid en middag? Jag såg massa människor som drack alkohol när jag var liten. Ingen vad jag minns blev obehaglig i min närhet och det har inte påverkat mig negativt. Sen såg jag vissa som inte klarade det där med alkohol så bra och jag fick lära mig att det var anledningen. Självklart testade jag ändå att bli skitfull i tonåren och blev riktigt rädd därtill. Man FATTAR som tjej att man kan råka illa ut. Men man måste också testa sina gränser. För att lära sig rent praktiskt vad man ska akta sig för.
Förbud skapar nyfikenhet. Uppmuntran urladdar.
Hur som helst, vart leder alla de här pekfingrarna och vem är det vi håller på skapa? Men framför allt vilka håller vi själva på att bli? Jag vill inte använda ordet präktig men självretuscherande varelser som maskerar världen inför våra avkommor. Übermänniskor med überbarn. Vilka ska vi umgås med?
Jag tror inte på att skydda människor från allt. För då pyser ventilen över på ett annat håll, var så säker. Då behöver det inte alltid vara av god natur.
Vem säger att man kanske inte blir sjukt nyfiken på alkohol då det känns så förbjudet och jag som mamma kanske blir jättefull då jag väl får chansen att dricka. Ger jag inte mitt barn dålig självkänsla om jag hela tiden berättar hur vanlig och normal hon är för att inte få henne att känna sig speciell eller särskilja sig själv? Det är väl att man känner att man är speciell och unik som får en att bli driven?
Jag tror på kärlek och vettighet. Sunt förnuft och verklighet kommer man långt på i uppfostran. Jag tror inte på att bygga låtsasvärldar. Barn känner av det mesta även det som inte sägs högt.
Men de få kommentarer du får på dina inlägg numer, i snitt kanske 0-2, behöver du ju inte bry dig om dem eller reta upp dig. Vill du inte ha några kommentarer ALLS så kan du ju ta bort den funktionen. Alla kan inte tycka likadant .Att reta upp sig på enstaka kommentarer är ju bara löjligt.
Hej
Jag vet att jag själv väljer om jag vill läsa din blogg eller inte, men jag måste bara påpeka att dina texter mestadels, efter att ha läst din blogg 1 år ca, får mig att känna mig olustig till mods, som om du vore någonslags tonåring som är tvärsäker på sin sak och förkunnar det för sitt rike (bloggen). Å andra sidan lämnar du mig ibland med en sådan stark känsla av präktighet så jag vet inte vad; Det tycker du säkert inte själv, eftersom du uppfattar dig som öppen osv, men det är den eftersmaken jag får ibland.
Lycka till med fortsatt skrivande, nu slutar jag läsa din blogg.
/Elin P.
Sunt förnuft, precis som du säger, måste väl ändå vara det som gäller?! Strunta i alla bajsnödiga besserwissrar som känner sig nödgade att tala om huruvida du ska dricka eller raka benen (kan man verkligen fortsätta sminka sig när man blivit mamma? Äta kött? Allt som riskerar att göra oss till dåliga förebilder är FARLIGT! Det är bara att lägga sig ner och DÖ!), kör ditt race. Det känns som din inställning till livet är ytterst normal (manfårinteanvändadetordetfolkkankännasigmarginaliserade! Suck.) och ditt barn kommer garanterat inte bli vare sig mer eller mindre traumatiserat än barnen till de bajsnödiga.
WORD!!
Det är ju helt naturligt att man som nybliven förälder reflekterar kring vad som är en bra förebild, samt hur man önskar uppfostra sitt barn. Självklart gör man som man vill (inom rimliga gränser). Det viktiga är att veta att ens egna beteende påverkar ens barn!
Så sant så! Sånt jävla trams det har blivit kring det här ämnet. Min söta goa lilla dotter på 5 månader klär jag i rosa från topp till tå och jag dricker vin då och då, Kan tänka sig. Oj oj oj! Hur ska det gå?
Bra skrivet och strunta i allt med ”hen” och så kallade feminister. Alla gör som man vill och uppfostrar sina barn som man vill!
Det är bara i Sverige det är sånna debatter om sånt här att man inte kan dricka framför sitt barn, klä flickor i klänning mm. Inresten av världen dricker man ett glas till maten inget snack om saken!
Fortsätt vara du låt ingen trycka ner di eller må
Dåligt av det!!!
Kram från Israel
Härlig inställning! Blir galen på alla moralkakor man får nertryckta i halsen jämt. Älska ditt barn, och finns där med kramar och trygghet. Och lite sunt förnuft på det så har man nog kommit ganska långt med sin uppfostran. Skulle man följa alla råd och måsten hit och dit blev man ju knäpp!
Så jäkla svenskt att lägga sig i allt som man inte har med att göra. Svenskar är snabba att döma. Skit tråkigt. Håller på att smälla av när jag läser om barn uppfostran i Sverige eller om genus debatten. Oj oj oj…det har gett mig många skratt!
Kram från USA
http://www.mls73.wordpress.com
Håller fullständigt med. Så fruktansvärt trött på allt som man bör eller inte bör göra när det gäller barn och uppfostran. Man kommer jävligt långt med kärlek och värme, och ett glas vin till middagen på fredagskvällen tar inte bort det.
Men jag förstår inte hur motsatsen till att säga till ett barn att den är söt är att den är vanlig och normal? Eller ful som du också skriver. Kan man inte få barn eller människor allmänt att känna sig speciella utan att ge en kommentar som vanligtvis förknippas med det yttre, såsom söt? Annars tycker jag det är komplicerat med typ ansning av kroppshår. Hur ska man förklara till ett barn varför man rakar benen osv. Har inte kommit på nått bra svar för själv gör det för annars skulle jag typ skämmas. Vill ju passa in och inte sticka ut. Iaf inte på det sättet.
Du är grym fortsätt som du gör! Man blir ju mörkrädd för hur många präktiga moraltanter det finns där ute 😮
Bra skrivet! Jag är förbryllad och fattar inte var alla unga moraltanter kommer ifrån. När och var dök dom upp först? Är så lycklig att jag fick barn i en tid när man inte behövde vara perfekt . Och dom blev okej, trots att dom många gånger såg sina föräldrar både röka och dricka vin.
Hej
Du har helt rätt
Forstätt att vara den du är, gillar din blogg skarpt
Bra rutet! Det som försöks om jag förstår det rätt är att skapa den perfekta människan. Jag arbetar som terapeut och de tjejer som jag arbetar med vill bli ” perfekta” Vi skriver då upp på tavla hur den perfekta människa ska se ut och vara, Brainstormar vilt.
Sen brukar jag fråga om de skulle stå ut med att leva med en sådan och svaret är ett rungande NEJ! fy fan!
Vi måste få ha våra tillkorta kommande och våra egenheter, det är det som gör oss unika och mänskliga. Så framför olikheter och snälla ni där ute sluta med alla pekpinnar.
Fortsätt blogga som du gör, det är just därför jag läser din blogg och tycker om dig som person.