Alltså vid två olika tillfällen har oberoende av varandra två gay medelålders män gjort sig lustiga över min graviditet. Att jag är ”tjock och borde banta” hette det ena gången (fast ungefär tjugo gånger samma kväll). Första tre gångerna skrattade jag artigt med. Sen blev skämtet ganska platt och endimensionellt fritt från utveckling och udd. Andra gången vilket var nyligen så chockerades en annan över ”hur stor jag var” och att denne var orolig ifall jag skulle ”föda as we spoke”. Nej det kanske inte låter så farligt och det kanske det inte var. Blev inte speciellt sårad. Mest trött. Informera mig gärna om något jag inte redan vet. Men det är ändå väldigt speciellt att en graviditet öppnar upp för så mycket kroppskommentarer. Alltså av både positiv och negativ karaktär. Att man blir bedömd efter sin kropp hela tiden. På riktigt! Trött på det.
Var på en fest för ett tag sedan och det var nästan som att gifta sig eller vara på maskerad. Ingen pratade med mig som ”mig” utan som mitt gravida alterego. Det pratades bara tillståndet isolerat och man ville nästan vinka till personerna och ropa Hallå!! Här är jag! Jag har ett liv bakom babybulan som är skitskoj och jag är lika levande och dödlig som du!
Sen magtafsarna. Jag fattar att den är inbjudande och jag har själv magtafsat. Ibland kan man liksom inte hålla sig. Men jag kan liksom inte riktigt förhålla mig till det här. Ska man sätta upp en regel för det och hur borde den se ut. När är det okej eller inte att ta?
Hej!
Skrev om detta förr i min blogg om hur jag upplevde min graviditet.
http://blogg.loppi.se/elsasdagbok2013/2014/03/07/snall-bebis-och-lite-andra-tankar/
Folk blir helt dumma i huvudet och jag blir så matt!
Att vissa aldrig lär sig!
Ha en fin dag!
Kram från mig!
Jag har tvillingar – imagine allas tourettes när de fick reda på det. Vanligt förekommande kommentarer:
”Men åhh, va jobbigt ni kommer få det”
”Oj då äter du för 3 ser jag”
eller min favorit med huvudet på sne´
”Då blir det ingen vila för er ett par år framöver”
Folk blir fan dumma i huvudet.
Ja aldrig får man väl så mycket kommentarer om sin kropp/mage som när man är gravid!
Det allra bästa man kan säga till en gravid kvinna är – åh vilken fin mage! Och inte kommentera huruvida stor eller liten den är.
Jag är gravid i v 32 o har ganska liten mage. Jag har fått mycket kommentarer om det, mest snälla. Men har även fått höra att – ja jag är glad att jag inte har lika liten mage som dig för då syns det ju inte att man är gravid.. Jag blev helt paff! Själv ser jag ju att den har växt o tycker jag ser gravid ut men visst går det att dölja om man skulle vilja. Men jag vill framhäva min lilla babybump som jag är så glad över. Eftersom det är mitt första barn blev jag orolig i början om det var normalt att ha så liten mage. Men allt verkar normalt på Ul o jag följer måttkurvan 😉
Att ta på gravidmagar tycker jag man ska fråga först om man får.
Du har jättefinmage Anitha o tycker inte alls du ser stor ut! Vad vet dem som är gay egentligen om graviditeter?!
Fattar inte att folk VILL gå och ta på gravidas magar hela tiden. Varför? Tycker det känns nästan lika privat som om jag skulle ta dig på lökarna! Tack, men nej tack.
Okej, jag fattar att det kan vara tufft att främmande människor tar sig friheter och klämmer och förolämpar. Men jag kan inte låta bli att bli lite avis ändå… Är gravid i v 35, är lång och har en bebis som ligger långt bak. Kontentan är att INGEN ger min mage någon som helst uppmärksamhet. Ingen säger eller frågar något om min bebis (vissa tror säkert att jag bara gått upp några trivselkilon) och när jag vid ett fåtal tillfällen har beklagat mig över trötthet eller foglossning himlar folk med ögonen som om jag inte vet vad jag talar om. Jag tycker väl inte egentligen att det är något jätteproblem, men hade ju haft en bild av hur det skulle vara att vara gravid och att folk (iaf de i min absoluta närhet) skulle vara lite intresserade. Synd att klaga kanske, men ville bara ge lite perspektiv genom att dela med mig av mina erfarenheter om det omvända ”problemet” 🙂
Hallelujah! Känner igen mig i det du skriver! Magtafsande går an bland mina nära men i övrigt så är jag väldigt restriktiv till såväl magtafsande som kroppskommentarer. Då jag inte är speciellt timid och tålmodig som så många andra (önskar jag vore det ibland) så svarar jag direkt på otillåtet magtafsande med att tafsa tillbaka på personens mage och hoppas han/hon ska förstå hur idiotiskt det hela är när vi står där och klappar på varandras magar. Likaså kroppskommentarer svarar jag tillbaka på med en genomgång av hans/hennes utseende/klädval/kropp. Inga konstigheter tycker jag…
Inget taffsande eller kommentarer alls, särskilt inte från främmande eller bekanta. Min kusins fästmö är gravid och ska föda i Maj. När vi ses frågar jag ALLTID om jag får klappa mage. Givetvis inväntar jag ja innan jag gör det 😉
Väntar mitt andra barn, är i vecka 35 nu. Är så innerligt trött på alla dessa kommentarer, är kort, 164cm så hela magen växer ju utåt, fick denna gång börja med gravidbyxor i vecka 11. Många på jobbet har pratat om magen sedan dess. Kunder har frågat varför jag är på jobbet och inte hemma och vilar, det började i vecka 25. Magen håller klockrent sf mått och följer kurvan fint. För ett par veckor sedan var jag och sonen inne i en leksaksaffär när en försäljare kom fram och frågade om magen, hur länge det var kvar och så. När jag sa 8 veckor ryggade hon tillbaka och sa att hon trodde att hon skulle få skicka mig till förlossningen där. Men det värsta var nog i fredags när jag var hos min barnmorska, satt i väntrummet och ett par kommer in, de var nog tidigt i graviditeten då man inte såg någon gravidmage på tjejen. Mannen frågar nyfiket vilken månad jag var i, sa att jag hade sex veckor kvar och då kläcker han ur sig ”oj är det tvillingar?”
Reste mig och bytte väntrum. Fattar verkligen inte hur människor kan vara så oförskämda, denna graviditet har varit sjukt jobbig, foglissning sen v 16 och nu är jag sjukskriven för många sammandragningar. Och att få höra att man är så stor att man kan föda nu är verkligen inte ett dugg peppande. Riktigt irriterande. Man kan ju vara lite smidigare om men är så jäkla nyfiken..
Men intressant att det var två gay män som kommenterat!!! När jag väntade vårt första barn så gick jag från 48 kg liten tjej till en 68 kg enorm boll. En kommentar någonstans kring v 28 (från en gay man) var att han var chockerad över hur stor jag var!!! Jag hade en vacker draperad klänning på ett bröllop och hans kommentar var att jag såg ut som en draperad gardin. Och det var inte på ett positivt sätt. Och då var jag inte ens RIKTIGT STOR än. What’s their problem, liksom? Jag blev ”sårad” då och jag känner igen mig i det du skriver.
Visst blir man lite ”allmän egendom” som gravid. För min del är det inte fråga om när det är ok utan för vem. Okända är inte ok och jag uppskattar även om folk frågar först innan de tafsar. Då har jag åtminstone en chans att välja. De jag står nära kan nog tafsa ganska fritt. Har hittills sluppit fritafsare men däremot fått mycket frågor om när det är dags, om det är första barnet osv av helt okända. Ok ibland men är inte alltid upplagd att diskutera graviditeten med vem som helst i t.ex. kön på ICA.