Därför jag hatar snickare är för att de gör din man till en illojaling och odugling.
Inte bara för att jag kan genomskåda att hans självutnämnda snickarkunskaper är lika med noll. Utan också för att han ”byter team”. Han kan ha gnällt hela morgonen på att de där snickarna påstår sig ska dyka upp sju på morgonen och tvingat upp hela familjen i svinottan, dyker upp först åtta. Då är han helt plötsligt bästis och bundis med dom. Byter liksom lite språk. Svär överdrivet och fnyser åt mina frågor som säkerligen anses banala i en snickares öron. Fast att han lika gärna som jag vill veta dom. Kallar mig ”frugan” och ”regeringen” när han inte tror jag hör. Egentligen bara som en rökridå för att avsäga sig allt ansvar för hemmets exekutiva beslut. Fast att han i allra högsta grad är ytterst delaktig. Därför hatar jag snickare.
Hehe, kanske inte snickarnas fel utan mansrollen som tynger din lille man?
Håller med! Aldrig känner jag mig så liten och okunnig som i en snickares sällskap! Vill helst gå o gömma mig någonstans!