Anitha Schulman

Barnläkaren var precis här och allt var i sin ordning ingen höftluxation. Skönt. Nu har jag inga ursäkter till oro.

Igår som ni säkert förstått ni som följt bloggen så var jag på jobbet och hos barnmorskan. Vi skämtade om att jag skulle få bebis igår (sjukt så här i efterhand). Sen åkte jag upp på stan och gjorde faktiskt sista babyinköpen inför förlossning. Det kanske fanns något undermedvetet, inte vet jag.
Efter det hämtade jag Calle och vi åkte hem och mötte upp mina föräldrar som var uppe på en snabbvisit. Däremellan så besökte vi Hammarby Sjöstads första ICA butik. Lyckan visste inga gränser.

Calle skulle på jobbmiddag och jag såg fram emot en kväll hemma i soffan med glass och chokladsås.

Runt 23.00 tiden på kvällen fick jag kraftiga sammandragningar eller förvärkar som brände som eld över magen. De var precis lika kraftfulla som dom i helgen bara en annan sorts smärta. Så nu kan jag definiera. Det var ingen direkt skillnad på smärtan. Bara placeringen och utloppet av den.
Så nej man vet inte alls om man har en värk eller kraftig sammandragning. Är min slutsats. Men jag tänkte att jag inte skulle ringa och ”oja mig” i onödan till Calle. Jag hade ju varit med om det här förr och då hade det lagt sig.

När Calle kom hem strax innan ett på natten. Hade jag kommit i säng en halvtimme tidigare. Jag fann mig själv sovandes över soffans armstöd med magen mot det.
Måste tuppat av kort av ren utmattning. Men jag tog in mig till sängen.

Han insisterade på att vi skulle ta ett bad för det är då det lugnat ner sig tidigare. Så även denna gång fast magen var fortfarande väldigt hård. Vi gick och la oss och jag kände av sammandragningarna fast inte lika kraftfullt som i soffan.

Jag somnade runt två och vaknade av en ”filmisk” vattenavgång. Självklart var första tanken att jag kissade på mig. Andra att jag ”tagit in badvatten” sen förstod jag när det i princip sprutade.

— Calle vakna, jag tror vattnet har gått.
— Det blir bra, sov nu.
— Men allvarligt Calle, vattnet HAR gått!
— Mmmm. Pusspuss.
— För i helvete vakna! Vi ska ha barn NU!

Då tog det fart. Calle insåg att hans kalsonger var helt dyngsura och hela sängen plaskblöt.

Vi var inne på Förlossningen 03.30 och 10.11 var hon levererad. Någonstans fick jag ju det bästa av två världar baserat på min situation, att hon var i säte.
En förlossning som startat men ett planerat akutsnitt med lokalbedövning så man fick uppleva det så mycket man bara kunde.
Både förlossningsarbete och snitt. Jag kan säga att jag kan voucha för båda.