Vi pratade om om man någonsin åkt med samma taxichaufför två gånger.
Någon gång måste man ju fylleåkt med en chaufför en blöt lördagnatt som man sen har åkt med i jobbärende på en vardag. Undra om de kom ihåg en? Undra vad de tänker? Skulle de kunna få för sig att kommentera?
Jag kan inte påminna mig om att jag åkt med samma taxichaufför två gånger. Kan ni?
Nu ska vi kolla på Veckans Brott på SVTPlay, sen ska vi sluta våra skelande ögon och hoppas på att två minus blir ett plus.
Ja, det har hänt mig! I Shanghai, där det finns 250 000 taxichafförer. Men jag förstod när det höll på att hända för tredje gången att han väntade in mig på mornarna då jag tog taxi från samma ställe ungefär samma tid på morgonen. Jag undrar hur länge han satt och väntade utan att ta andra kunder…
Det har jag gjort! Och inte vart som helst men i Beijing där det finns tusentals taxichaufförer! Det roliga var att han kände igen mig och frågade på kinesiska om jag ville åka hem. Detta var på natten och jag skulle åka hem efter en klubb, ett par dagar innan hade han kört mig från mitt hem till någon annanstans. Han kom till och med ihåg vart jag bodde! här bloggade jag om det: http://emmaludvigsson.typepad.com/blog/2011/02/l%C3%B6rdag.html
Min käre far är taxichaufför/taxiägare så det har hänt ett antal ggr, hehe. Sen tror jag mest att det är ett ”storstadsproblem” där det är mer taxibilar i omlopp. På landsbygden så har chaufförerna en relation till stammisarna och de som åker mest taxi dvs gamla, sjukresor osv och även fylleåkarna.
Jag har åkt med samma taxichaufför ett par gånger, kanske tre-fyra, men det råkar även vara så att han bor i det område där jag jobbar extra i en matbutik, och alltså kommer han in och handlar ibland. Kanske ett år efter att jag åkt med honom senaste kom han och hans son (han är väl ca 45 och hans son kanske 7 år) in och handlade, fem minuter innan vi skulle stänga. När han skulle betala fattades det två kronor, så jag tog två kronor ur egen ficka och betalade, eftersom jag ville gå hem och det var stängningsdags. När jag kom hem från jobbet den kvällen fick jag ett sms från okänt nummer. Det var från sagda taxichaufför som återigen tackade så hemskt mycket för att jag gett dem två kronor.. Jag blev så paff att jag inte ens svarade på smset. Än idag kan jag för mitt liv inte förstå var han fick mitt mobilnummer ifrån? Det var ju ändå rätt länge sen jag åkte taxi med honom senast….
Jag flyttade från Stockholm till Helsingborg för några år sedan och en tidig kväll när jag ska hoppa in i en taxi på väg till en fest, så tittar taxichauffören på mig. Sen börjar han berätta att han minsann kört mig hem föregående helg, typ fyra på morgonen och att jag hade varit superfull.
Inte direkt vad jag vill höra av en taxichaufför. Allt jag kom mig för att fråga honom var om jag varit trevlig och jo, det hade jag.
Men sen åkte jag aldrig mer med det taxibolaget.
i mindre städer är det nog vanligare att man får en lite udda relation till sina taxichaufförer. i min stad finns det en som heter wolfgang vilket är fruktansvärt kul när man har druckit lite och det sitter en liten liten man i den stora stora taxin och alla vrålar i kör: HEJ WOLFGANG! när vi hoppar in och HEJDÅ WOLFGANG när vi är framme. sen så fick jag en taxichaufförs privata nummer för ett tag sen för jag skulle hem till en kille och han såg att jag var ledsen och sa: ”men du tjejen, stanna inte om han får dig att gråta, jag går av mitt pass om en timme men du kan ringa mig hela natten om det behövs, det kommer vara svårt att få tag på taxis i natt. min dotter är också ute och svirar så jag kommer inte kunna sova särskilt djupt ändå” det slutade med att jag gick hem för min mobil dog hemma hos den där killen men varje gång jag ser den taxichauffören som dessutom påminner om min morfar, så vinkar vi och ler.
Jag vaxte upp pa en liten ort pa vastkusten. Ibland var vi for fa barn for att bli hamtade med buss (till o fran skolan) sa jag akte ofta taxi. Taxi chauforen som korde mig nar jag var ca 4 ar gammal och upp till 15 ar kor fortfarande taxi daruppe.
Vad som e bast med detta? Orten blir pa sommaren en party ort och att fa tag i taxi e ett helvette. MEN inte for mig! Det e ju ingen som vill lamna liiiiiiiiiiiiiiiilla Emma enam mitt i natten.
Plus att pa hemresan far man hora roliga historier om vilken skit unge man var. Och jag far rabatt.
Jag bor visserligen inte i Sverige men i en halvstor stad på andra sidan jorden. Min dotter blev sjuk för några veckor sen tog i illfart en taxi till sjukhuset, taxin var utrustad med diverse pynt och julmusik spelades. Lätt att känna igen med andra ord. Dagen efter var det dags att ta Taxi igen och samma bil och chaffis dyker upp. Nu har vi hans direkt nr han har hämtat oss en gång till och kan inte han kommer hans son istället!
Haha, såg ut som Alex på håll!
jag bor i och för sig en mindre stad än stockholm, så här finns inte så jättemånga taxichaufförer, men detta hände mig:
jag och ett gäng var riktigt på gång och på väg till krogen åkte vi med en ronny. vi sjöng/skrek “RON-NNY, RON-NNY, RON-NNY – glöggen heter ronny“ som i Blossa-reklamen liksom. Ja, allt var galet. Två dagar efter ska jag åka taxi med mina föräldrar mitt på ljusa dagen och så är det Ronny igen och jag sa “hej ronny“ utan att riktigt tänka. det var kul.
Vad jag kan minnas inte fylleåkt och jobbåkt, men bakfylleåkt till jobbet två morgnar i rad med samma chaufför.
Morgon 1 frågade han om jag brukade åka taxi till jobbet. Aldrig, svarade jag kaxigt. Brukar köra själv, men det var ju fest igår….
Av oklar anledning blev det mera fest kvällen efter, väldigt sent (tidigt) bara duscha och ringa efter taxi. Att köra själv var inte att tänka på. Samma taxibil och samma chaufför, brett leende. Hmm, sa han, var det inte du som inte brukade åka taxi till jobbet?
Lätt röd i fejan svarade jag att joo, så var det. Men du vet sa jag det blev fest igår kväll igen.
När han släppte av mig sa han: Då ses vi igen i morron bitti? Det gjorde vi dock inte, då var jag kapabel till att köra själv.