Oj vilken åsiktsdelare förra inlägget blev. Det viftas med anknytningsteorier, dåligt föräldraskap, missbruk och andra anklagelser.
Jag dömer inte er så jag hoppas att ni inte dömer mig. Jag frågade bara om er åsikt. 🙂
Vill bara informera att den där ”bubblan” vissa av er refererar till den existerar ju bara med ett barn i hushållet. Det är ju inte så att hela hemmet luktar smält smör och mjölk och vi går rosiga som på små moln. Nyförlöst som mamma och som föräldrar. Nu när man har en treåring i hemmet så är livet oerhört som vanligt väldigt fort. Det lilla vi fick känna på av ”bubblan” vari egentligen på BB då jag var inlagd i väntan på honom. Natten efter han kom sov ju jag på BB själv med honom. Calle var tvungen att sova hemma med Penny bara en sån sak…
Sen får man ju inte heller glömma bort att han är typ lite tidigt född så han gillar sin sömn. Han är ju lite bebis-i-magen men utanpå kroppen. Han sover, äter bajsar, sover eller så ligger han snällt och tittar. Han är på riktigt exemplarisk. Men jag tror att om ett par veckor så kommer det vara annat ljud i skällan. Men just nu är det fokus på storasyster och hennes behov, den andra han är ju knappast den som behöver mest uppmärksamhet just nu…
Jag vill bara säga till er som hojtar om anknytning etc. Anknytning är i princip självkänsla, det vet ni va? Den kan byggas upp och brytas ner flera gånger i livet. Men det finns inget som är så lätt ur ett terapeutiskt hänseende att bygga upp som just anknytning. Anknytning har man inte till en person det kan man ha till flera olika nyckelpersoner. Vi kan inte referera gamla mönster på moderna samhället då vi förr hade större familjer med allt från mormor till åtta barn i hushållet där alla hjälptes åt med de minsta.
Man pratade förmodligen inte om anknytningsmönster då. Men man vet garanterat att det finns fler än en person ett barn kan knyta an till. Så nej jag tror inte att jag som mamma är den enda min son behöver. Han behöver sin pappa och sin nanny när det krävs och ju fortare de personerna kommer in i hans liv, desto tidigare doftminnen av dem får han. Ju tryggare blir han. Det tror jag.
Och nej jag har verkligen inget dåligt samvete för att jag lämnade ifrån honom i tre timmar. Det var JAG värd och vi värda. Han hade det bra. Sov som sagt i tryggt förvar och märkte inte ens att vi var borta.
Jag värdesätter verkligen min och Calles relation och tror på fullaste allvar att nyckeln till att vi har det så bra är att vi alltid haft barnvakt en dag i veckan för att vårda relationen. Detta sen Penny var fyra månader. Självklart finns det väl undantagstillstånd. Men jag tror inte på att man ska göra sig oumbärlig för sina barn, det straffas man bara av själv på sikt. Vem säger att JAG alltid är bäst – jag? Vad händer med mig den dag jag blir bortvald?
Jag är ganska säker på att våra barns generation kommer inte sitta i terapisoffan för att hen fick ersättning eller ammades tills det var fem. Sov i eget rum eller samsov. Hade barnvakt eller pottränades vid fyra. Fick tänder vid 2 månader eller pratade rent vid fem år. Inte heller för att hen slutande med napp vid sex år. Nej det kommer inte ha med det att göra.
Vi har hela 20 år på oss att fucka upp som föräldrar och någon gång kommer vi göra våra barn besvikna var så säkra. Men inte för något jag just nämnt.
Zooma ut och andas ut så tänker jag.
Blir så glad av att se par som vårdar sin relation och inser vikten av att vara just PAR och inte bara mamma och pappa. Lycka föräldrar, lyckliga barn! När min dotter var åtta veckor sov jag borta i TVÅ NÄTTER. Det fick man höra… När hon var tio månader reste jag och hennes pappa till London i FYRA NÄTTER. Hon verkar inte ha tagit skada.
För övrigt så är er son så söt så det gör ont i bröstet när jag ser honom. Det pirrar i äggstockarna! Då har jag ändå en tvååring och en fyramånaders hemma. Jag borde vara nöjd?! Vad är det med oss kvinnor.. Nej nej nu blir det inga fler!
Smarta ord. Vis kvinna.
Om anknytningen till mamman är så viktigt hur går det då för barn som är för tidigt födda å ligger i kuvös de första månaderna? Är de förstörda för livet? Eller om mamman blir sjuk och måste vara på sjukhus i några dagar? Är det tack å hej för hennes barns självkänsla då? Nä, jag tror det är helt ok att sticka i väg i bland om man själv känner sig trygg med det.
Ok det här med alkohol. Har man en sund inställning och ser alkohol som en njutning och inte som nåt man dricker för att bli full så är det enligt mig inga problem att dricka en lagom mängd vin/öl när man har barn. Kan man inte hantera alkohol ska man självklart inte göra. Jag höjer inte på ögonbrynen när jag ser föräldrar dricka i närheten av sina barn (om de inte är berusade så klart). Jag höjer ist på ögonbrynen när föräldrar sitter på mc Donalds å tycker i barn som är knappt ett år en massa läsk, pommers å hamburgare. Föräldrar som ger små barn stora godispåsar och stora glasstrutar. Föräldrar som ger sina barn, som vid låg ålder börjar bli tjocka, en massa skitmat! Jag då höjer jag verkligen på ögonbrynen och undrar hur dum man får var.
WORD Anitha! Så kloka tankar!
För jäkla bra skrivet! Att mamma och pappa har egentid och vårdar sin relation är också otroligt viktigt för barnen. Det är alldeles för få mammor och pappor som har möjlighet och kan välja att prioritera detta och jag tror att det är därför så många förhållanden brakar när barnen är små.
Skrev i förra inlägget men måste säga att jag absolut inte dömer någon och jag tycker egentid är TOPPEN men kunde bara inte relatera till att ens orka gå ut på krogen så tidigt men alla är vi olika. Jag kände mig mest svullen och läckande! Från alla håll…. ha ha ha
Bebisbubblan var dock bättre för mig med nr 2 eftersom jag var mer avslappnad och faktiskt njöt av att bara vara för med första bebisen var jag så himla nojjig över allt.
Tycker inte heller att det kan vara farligt för bebisen att vara med barnvakt någon timme! Det är ju tokigt!
En helt annan sak.
När kvinnor ger respons på andra kvinnors val och ställer sig kritiska till dessa val , varför svamlas det alltid om AVUNDSJUKA och BITTERHET då? Kan inte kvinnor få vara av en annan åsikt utan att för den skull vara avundsjuk och bitter? Tror inte män råkar ut för dessa anklagelser.
Det var ju inga familelivs-troll i denna diskussion utan alla var ju nästan av samma åsikt. Inlägget frågade ju efter vad andra tyckte och då talade ju läsaren om det men ofta utan att döma Anitha. Så många anklagelser märkte jag inte av iaf…
Åh jag håller med dig såååååå mycket!!! Jag HATAR ordet bitterfitta, det är så nedlåtande och svepande! Så fort en annan kvinna tycker lite annorlunda så är hon bitter, kärring, ful, avundsjuk och en fitta. Ledsamt!!!!!
nar kommer fyllepodden? kan knappt barga mig!!
Jag är en sådan som normalt inte kommenterar, men detta är på riktigt helt galet! Heja Anitha!
Jag tror precis som du att egentid gör susen för förhållandet, ett par sippar bubbel, lite god mat och vin påminner ju om att man är mer än mamma – vilket jag är övertygad om bara är positivt! Dessutom gynnas varenda unge av att föräldrarna har en bra relation.
Visst är mamman viktig för barnet, men ett par timmar spelar väl knappast någon roll. Dessutom gnager det i mitt bakhuvud, dessa mammapoliser, de gör sig själva oumbärliga för barnen, för vems skull? Kan det hänga samman med att man faktiskt inte har ett särskilt rikt och roligt liv på sidan av familjen? Bitterhet och avundsjuka? Bebisbubbla hit och dit, såklart måste det vara annorlunda med andra barnet. Dessutom så tycker jag att det finns en tendens att det även efter denna bubbla är andra saker som poliserna tycker vara felaktiga när man satsar lite på sig själv. Jag bara undrar, hur bra blir det när man typ lever genom sina barn? Vad är man för förebild osv? Blev längre än jag tänkt detta, ville egentligen bara säga att jag tycker du är sund, bra att du står för dina val, så kanske fler vågar gå med. Det är bra för barn med nöjda föräldrar. Så himla kontroversiellt kan det väl inte vara 2014?
Jag har inget emot att ni gick ut och firade fem år men du är ganska ordentligt ute och cyklar med kvasi-resonnemanget om anknytning. De första anknytningsobjekten (mor/far/nanny) är helt avgörande för hur du etablerar relationer vidare i livet. Har du aldrig hört barnpsykiatriken som sa ”du lever i 12 år, resten är repetition” 🙂
Men du. Du vet väl att anknytningsteorin bara är en teori? Att det säkert finns många vettigheter där. Men att det är en teori. Inte en naturlag. Jag ska inte påstå att jag är påläst på den. Men jag påstår gärna att du inte heller är det. För oavsett allt så är den här teorin omtvistad och långt ifrån vedertagen. Den är dessutom helt annorlunda beroende på vem man talar med. Du kanske har lärt dig den från Louise Hallin? Man ska då veta att större delen av hennes kollegor gapskrattar åt hennes stolligheter. Gapskrattar gör dock inte många av hennes patienter som fått rejäla problem av att låta henne få del i sina liv.
Haha, bra Calle! Den där Hallin verkar inte ha alla hästar i stallet.. Förundras fortfarande över kommentaren ovan att pappan inte är lika viktig som mamman de första två åren! Sen att folk tror att det är så på riktigt är sjukt skrämmande.
Verkligen. En teori från typ 60-talet. Som så mycket annat inom psykologin. Tyckte tyvärr att mycket kändes förlegat när jag själv läste psykologi, även om det är intressant och roligt också.
Jag tycker att anknytningsteorin har flera vettiga poänger som du säger, men att hänga upp ett helt föräldraskap på den… Det känns som att folk har förläst sig på den där psykologen i DN som relaterar ALLT till anknytningsteorin. ”Jag har svårt att spara pengar”. ”…har du hört talas om anknytningsteorin?”
”Min kille är dum i huvudet”. ”….har du hört talas om anknytningsteorin?”
Det är ungefär som när aspberger blev en hobbydiagnos för ca alla sjäsliga problem. Plötsligt är varenda människa pop-psykolog som tror att de kan diagnosticera människor efter att ha läst lite på wikipedia.
Jag älskar dig <3
Exakt så är det! Tycker anpassningsteorin känns så mycket mer up to date och trovärdig. Diagnosen anknytning ställdes på traumatiserade och misshandlade barnhemsbarn. Visst kan man väl se mönster hos individer i den. Men då ska de vara pretty fucked up. Inte gå ut på mida 3 timmar. Blir galen på mammor som drar anknytningskortet i tid och otid för att rättfärdiga sina egna tillkortakommanden.
Men allvarligt Anitha, du ber om en åsikt på ett val som du och Calle gjorde, du får massvis med kommentarer som hejar på och stödjer dig, och några enstaka kommentarer som har svårt att förstå dig. Ingen är otrevlig, de flesta väldigt förstående, och några få är frågande. Ändå så får du det att låta som att du fått en hel familjelivsmaffia efter dig och skriver inlägg efter inlägg i frågan. Jag gick tillbaka till ditt första inlägg och du hade totalt fått TRE personer som var negativa och TRE positiva.
Tillbaka till frågan så tycker jag precis som så många att man får göra precis som man vill och nej en så liten bebis tar inte skada av att ni var borta i två timmar. Men jag kan inte heller relatera till att vilja göra det just i det läget då man är nysnittad och har en en-veckas-bebis. Med mina erfarenheter skulle det bara kännas stressigt och jag hade alla gånger valt att fira antingen några veckor i förväg eller i alla fall vänta tills jag var färdigläkt, fira när bebisen är typ en månad istället. Jag tror faktiskt att det är just den grejen som gör det svårt att förstå för så många och inte alls att det är dömande skrivet, utan just en fråga.
Det bästa inlägget om föräldraskap jag läst. Hejja dig och fina familjen!
Men herregud! Lever vi inte i ett fritt samhälle? Alla måste väl få göra vad som känns bäst!? Jag väntar själv mitt tredje barn, har typ aldrig haft barnvakt, samsovit o ammat lääänge! Blivit sjukt kritiserad för det. Det har haft olika skäl men valet har i slutändan varit mitt. TACK Anitha för att du delar med dig o VÅGAR väcka känslor o stå för dina val! Det behövs fler som du! Lycka till med allt! Livet med flera barn är rikare!
Vem har sagt att man inte får göra som man vill??? Anitha frågade om läsarnas åsikter vilka hon fick. Märkligt åsikt att ett fritt samhälle skulle vara synonymt med att alla tycker och agerar likadant som Anitha Schulman!
Äntligen önskar att denna diskussion funnits när jag hade småbarn på 90-talet. Det var ett tungt ok att bära när jag försökte ha egentid och när vi valde att pappan till barnen var föräldraledig längre än jag. Barnen har vi till låns under c:a 18 år vi äger dem inte. Bra att du lyfter denna frågan tyvärr tror jag den dränks av avundsjuka och klassfrågan. Hade du och din man varit på skogspromenad med en termos hade det inte blivit lika stort.
Tycker inte direkt det förra inlägget blev en ”åsiktsdelare”, de flesta kommentarer höll ju med dig… Anyway, jag skulle aldrig lämna min 1 veckas bebis oavsett. Inte heller för ”ärende utan bebis med barnvakt 2 timmar på dagen”. Det är väl i sånt fall bara att ta med bebisen, herregud! Vad för ärenden MÅSTE man gör utan barn när barnet är 1 vecka? Det ärendet kan man väl planera så man slipper göra alt göra innan barnet föds. Det handlar absolut inte om sammanhanget. Det handlar om att mamman, som är huvudanknytningsperson, de första 6 månaderna inte ska vara borta längre än bebisens ålder i månader, dvs 1 månad = 1 timme. Spädbarn som är bara några timmar och dagar gamla kan känna igen mammas lukt, mammas röst och ansikte.
Angående restaurang och liknande hade jag aldrig pallat det så fort, gud jag hade dött, kroppen är helt slut och man har inte sovit på en vecka. Hade inte kunnat sitta ens på en fancy stol bekvämt pga all smärta i underlivet (kunde ju knappt sitta i soffan när jag ammade), och hade typ ändå bara oroat mig för att behöva byta binda hela tiden.
”Är pappor som tar en öl lika provocerande som mammor som gör det? Dom är väl lika ansvariga för barnet som mammor?” – Nej, pappan är inte lika viktig för bebis/barnet de första 2 åren som mamman är. Du borde lyssna på podden Barnvagnspromenader. Lousie Hallin kan förklara varför.
De första 2 åren?? Är inte det lite att kasta skit på alla pappor som försöker ta sitt ansvar, dvs HALVA ansvaret? Pappan är PRECIS lika viktig som mamman för SITT barn, allt annat är absurt.
Jag blir helt chockad över hur du måste försvara dig för att du går på middag en kväll! Helt sjukt – folk ÄR inte kloka!