Jag minns när Dana International vann ESC 1998 med sin Diva. Vilken grej vilket genomslag vilken känsla av både öppenhet och förnyelse. Jag kommer ihåg när Obama vann presidentvalet, jag trodde på riktigt att rasismen skulle minimeras i västvärlden. Men ingenting av det där hände. Jo kanske temporärt och det är klart att små små förändringar skedde men väldigt små sådana.
Igår när Conchita vann, så var det både fint och rörande. Men jag har fått lite mer perspektiv än när jag var 20 år då Dana vann. Jag tror dessvärre inte att Conchita gör någon större förändring dagen efter tävlingen. Absolut kanske liiiite på sikt. Men i min vänskapskrets finns alla HBTQ personer representerade och jag frågar mig vad som är skillnaden för dom? Det är ju det som är viktigast inte att Conchita har skägg.
För alla som tittar på ESC och framför de som röstar är väl väldigt HBTQ positiva? Tävlingen är ju Pridernas Pridefestival. Så utmaningen är ju inte så stor, det är ju redan som att frälsa frälsta. Det får ju ingen nynazist att ”komma ut” som gay eller övertygar någon normstyrd 40-talist att queer är cool och inte crazy. Kanske blir klyftan till och med ännu större mellan oss och dem?
Personligen tror jag att en person som Yohio som dessutom är minst lika radikal i sitt tredje kön-apperence gör mer skillnad mot fördomar än Conchita. Som egentligen bara gör rädda personer räddare.
I Sverige är folk nog frälsta men jag tror att i de lite mer konservativa länderna är det nog inte så, det kanske inte gör så mkt skillnad men det är fint att hon vann precis som det är fint att F! blivit ett parti att räkna med i Sverige och förhoppningsvis i Europa efter valet. Det ger hopp om mänskligheten och är en kontrast mot alla SD och andra rasistiska vindar.