Foto: Lennart Månsson/Bildbyrå
Alltså smaken är som baken. Det är inte det jag säger… men något skär i mig när jag ser Glenn och Helenas ”kärlekstapet”. Kalla mig gärna ytlig och ängslig men jag orkar inte med par som liksom svämmar över av varandras förträfflighet. Som att det var de första som upptäckte kärleken så nu måste de berätta för alla hur det smakar att dricka ur dess källa.
Jag lever mig in i barnens genans över ”det putsade vapnet”. Ur föräldrarnas genans, exen och vännernas. Ur ett nyktert tillstånd befriat från detta kärleksrus. Jag ser inte det de ser – kärleksparet, även om jag förstår det. Jag vill inte ens fantisera om vad det står på resten av väggen.
Det enda jag känner när jag ser deras sexsms uppförstorat till 500% är bara att jag vill rolla över den där väggen. Åh vad jag känner mig hemsk men hjälp vad geggig kärlek kan vara ibland. Förlåt.
Håller med dig. På vartenda ord.
Ungefär som när ni ”kändisar” håller på på instagram och bloggar. Men helst instagram. Oj oj oj vad det smeks medhårs så man storknar. Det är ett evigt ”vad snygg du är”, ”ääääälskar dig gumman/gubben”, ”åh du är sååååå vacker”, ”du är bäst”, ”fiiiiinast i världen” m.m m.m Ju kletigare och sliskigare ju bättre. När vanligt folk skriver till er bryr ni er inte men jäklar om en kändis är in och kommentarer. Snacka om geggig kärlek.
Jag tycker också det blir fånigt när folk håller på så. Jag är vän med ett par på Facebook och de skriver hela tiden statusar och på varandras walls hur mycket de älskar varandra och hur underbart fantaaaastisk den andra är. Livet är inget utan den andra(e) och HUR har de kunnat leva såhär länge utan att vara ett par? Sen är det 357546857 hjärtan och kommentarer där de ’bråkar’ om vem som älskar den andra mest.