Anitha Schulman

Graviditeten har sin gilla gång. Nu när snart halvtid är nådd. Jag känner av graviditeten lite mer fysiskt nu, då jag får ont i benen och höfter av för mycket träning. Dvs. spring och långpromenader gör mig nästan invalid. Snart är det väl dags att kolla järnvärdet, märker jag på min ”tarmkultur”. På det stora hela mår jag bra även om jag för första gången under graviditeten känner mig lite känslomässigt ”blå”. Kanske därav det omedvetna klädvalet. Livet kommer ikapp en då och då och det har det gjort förra veckan. Har upplevd mig lite bortvald vid ett par tillfällen. Man är ju liksom inte händelsernas centrum som gravid dessvärre. Både självvalt och ofrivilligt. Men ibland märker man hur livet lite tryckts på paus.

Dessutom är det tungt just nu att vara egen företagare. Den där extra energiinjektionen man önskar att man hade efter julledigheten, finns liksom inte där. Ibland hade det varit hemskt skönt med någon som gav en en uppgift och sa ”lös” –  sen löser man. Nu är det jag själv som ska ge mig den uppgiften samt lösa den. Puh ibland är det segt.

Dessutom har jag suttit hemma och skrivit. Vilket jag kommer gör januari ut och när man jobbar med och för sig själv och inte alltid går till ett sammanhang är erimitkänslan påfallande. Men det känns faktiskt bättre nu. Snart går vi in i Hästens år, dvs mitt år enligt det Kinesiska Horoskopet och då blir det andra bullar av!