Tröttheten vill liksom inte släppa taget. Har tusen saker att göra men tar verkligen det lättaste först. Måste flytta ut grejerna från mitt kontor idag och börja flytta in i den nya men har allt annat än sug om jag säger så. Dessutom är det jämngrått ute. Tänkte på unga svenska kvinnor och funderade på mig själv som ung svensk kvinna. Jag var ju rena barnet i jämförelse med dessa så begåvade unga kvinnor idag, som kan och vet det mesta och det bästa. Men av någon anledning upplever jag att unga svenska kvinnor i dag är betydligt mer olyckliga än vad jag var när jag var en ung kvinna. Vet inte varför, men ibland antar jag att det är skönt ”att veta mindre”. Även om vishet är bra, så tubbar den av många toppar och gör vardagen lite gråare. Tror inte alltid att grått är det mest klädsamma färgvalet när man är ung. Men vad vet jag om något.
Ja, jag tror också det. Jag minns när min lillasyster (15 år yngre än jag) var i tonåren nu helt nyligen, då började hon prata om hur jobbigt det var med hormoner i omlopp, och pubertetens utmaningar osv osv på ett sätt som jag aldrig reflekterade över i den åldern! (Då tänkte jag mest att ingen förstod mig, att ingen fattade någonting, och att mina tankar och känslor var helt unika…)
På tal om att vara lyckligare när man vet mindre. Har du någonsin funderat på liknelsen om när Eva åt av kunskapens frukt och blev utstött ur paradiset? Men det går nog att finna de fina stunderna ändå. Dock inte hela livet igenom med en ungdoms perspektiv, för när man inte är ung längre så är man det inte. Och då kommer nya perspektiv beroende på fas i livet.
Tror du har väldigt rätt i det där. Känner så själv i alla fall. Är 21, väldigt medveten och ganska olycklig faktiskt. Tur att det finns människor som kan hjälpa en. Viktigt att prata om också!